Järpen
I dagens värld har Järpen (artikeltitel) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer i vardagen har Järpen fångat uppmärksamheten hos akademiker, professionella och medborgare i allmänhet. Med ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer denna artikel att ta upp olika perspektiv på Järpen, och undersöka dess inflytande inom områden som teknik, kultur, ekonomi och politik. Dessutom kommer nuvarande trender relaterade till Järpen att analyseras, liksom dess möjliga framtida prognoser. Genom denna uttömmande analys försöker vi ge en heltäckande bild av Järpen och dess betydelse i den samtida världen.
| Järpen | |
| Tätort Centralort | |
 Järpens station
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Åre kommun |
| Distrikt | Undersåkers distrikt, Mörsils distrikt |
| Höjdläge | 333 m ö.h. |
| Koordinater | 63°20′56″N 13°27′43″Ö / 63.34889°N 13.46194°Ö |
| Area | |
| - tätort | 242 hektar (2023)[3] |
| - kommun | 8 236,48 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 1 597 (2023)[3] |
| - kommun | 12 693 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 6,6 inv./hektar |
| - kommun | 2 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Järpen |
| Postnummer | 837 32 |
| Riktnummer | 0647 |
| Tätortskod | T7884[4] |
| Beb.områdeskod | 2321TC104 (1960–)[5] |
| Geonames | 2703212 |
  Ortens läge i Jämtlands län.
| |
| Wikimedia Commons: Järpen | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Järpen är en tätort i Undersåkers distrikt (Undersåkers socken) i västra Jämtland samt centralort i Åre kommun. Orten är belägen vid Järpströmmens mynning i Liten 25 kilometer öster om Åre och 73 kilometer väster om Östersund, med drygt 1 500 invånare.
Historia
Järpen hyser ruinerna av en skans vid namn Hjerpe Skans. Denna var en försvarsanläggning under karolinernas tid och tidigare.
Järpen var och är belägen i Undersåkers socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Undersåkers landskommun. I denna inrättades för orten 3 november 1905 Järpens municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1958.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Järpen 1960–2020[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 108 | |||
| 1965 | 1 272 | |||
| 1970 | 1 296 | |||
| 1975 | 1 455 | |||
| 1980 | 1 732 | |||
| 1990 | 1 735 | 259 | ||
| 1995 | 1 645 | 217 | ||
| 2000 | 1 449 | 217 | ||
| 2005 | 1 439 | 218 | ||
| 2010 | 1 408 | 217 | ||
| 2015 | 1 539 | 234 | ||
| 2020 | 1 589 | 232 | ||
Samhället
Järpen har affärer, restauranger, bensinstationer, biograf, bank, systembolag, apotek, sporthall och offentlig service.
År 1981 uppförde Undersåkers församling ett kapell i samhället, Järpens kapell.
Näringsliv
Förutom offentlig förvaltning finns även Lundhags-fabriken, som tillverkar kängor och andra friluftskläder. Norrmontage, tillverkare av transformatorstationer.
Utbildning
I Järpen finns Åre gymnasieskolas skid-, fordons- samt hotell- och restaurangutbildningar.
I Järpen finns det även en förskoleklass-års kurs 6 skola
Sport
Föreningen Järpens IF har fotbollslag och ishockeylag. Här finns längdskidåkningsklubben Järpens SK. Skidåkarna Thomas Wassberg, Anna Carin Zidek, Jan Ottosson och Torgny Mogren har gått på gymnasiet, som då hette Racklöfska gymnasiet. Ishockeyspelarna och bröderna Henrik Lundqvist och Joel Lundqvist har Järpens IF som moderklubb.
Kända personer bördiga från Järpen
- Lars Molin, författare och regissör
Noter
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024, SCB, 21 februari 2025, läs online.
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 3 december 2013.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 10 mars 2021.
| ||||||||
| |||||||||||
