I dagens värld är Ljungaverk ett ämne av intresse som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället eller dess inverkan på det dagliga livet, har Ljungaverk genererat en ständig debatt inom olika områden. Från sitt inflytande i politiken till sin närvaro i den kulturella sfären har Ljungaverk lyckats positionera sig som en fråga av obestridlig betydelse. Under åren har Ljungaverk utvecklats och anpassats till samhällets föränderliga krav, vilket gör det till ett oerhört intressant ämne och värt en djupgående analys. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Ljungaverk och dess inverkan på världen idag.
Ljungaverk | |
Del av tätort | |
Vy över Ljungaverk
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Medelpad |
Län | Västernorrlands län |
Kommun | Ånge kommun |
Distrikt | Torps distrikt |
Koordinater | 62°29′0″N 16°1′0″Ö / 62.48333°N 16.01667°Ö |
Area | 283 hektar (2010)[1] |
Folkmängd | 885 (2010)[1] |
Befolkningstäthet | 3,1 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Ljungaverk |
Postnummer | 840 10 |
Riktnummer | 0691 |
Tätortskod | T7552[2] |
Beb.områdeskod | 2260TB104 (1960–2015)[3] |
Geonames | 2694567 |
Ortens läge i Västernorrlands län.
| |
Wikimedia Commons: Ljungaverk | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Ljungaverk är ett samhälle i Ljungans dalgång, i Ånge kommun, Medelpad som sedan 2015 tillsammans med Fränsta utgör tätorten Ljungaverk och Fränsta. Ljungaverk räknades under många år som en av de stora bruksorterna inom svensk kemisk industri då företaget KemaNobel hade en salpeterfabrik (Ljunga salpeter) på orten. Ibland anses Ljungaverk vara svensk kemiindustris vagga.[4]
Orten Ljungaverk föddes i början av 1900-talet då Stockholms Superfosfat Fabriks AB byggde ut Hångstaforsarna i Ljungan för elektricitetsproduktion. Avsikten var att anlägga elintensiv industri, och då ingen infrastruktur för långväga transport av elektrisk energi fanns i början av seklet byggde man industri och kraftproduktion tillsammans. Kraftverket invigdes den 24 september 1912, och tillverkning av karbid påbörjades. Under de närmaste påföljande åren invigdes produktion av kalkkväve, svavelsyra, ammoniumsulfat och ammoniumnitrat. Flera fabriker invigdes efterhand.
Under andra världskriget tillverkades syntetiskt gummi i Ljungaverk, i en fabriksbyggnad som idag används av företaget Permascand. Gummifabriken drabbades av en svår explosionsolycka den 6 oktober 1944. Fosfatbolaget tillverkade även tungt vatten med en kapacitet om 2300 liter per år under kriget. Det tunga vattnet såldes både till Nazitysklands kärnkraftsprogram och Manhattan-projektet i USA. [5]
Under 1990-talet svepte en nedläggningsvåg över Ljungaverk, då de flesta av fabrikerna avvecklades. En liten del av industriverksamheten finns dock fortfarande kvar
På senare år har även bandet Stiftelsen satt Ljungaverk på kartan och de boende i Ljungandalen gör allt de kan för att få ljungandalen att återfå sin fornstora glans.
Befolkningsutvecklingen i Ljungaverk 1950–2015[6][7][8] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1950 | 2 022 | ## | ||
1960 | 1 904 | 351 | ||
1965 | 1 549 | 358 | ||
1970 | 1 482 | |||
1975 | 1 327 | |||
1980 | 1 282 | |||
1990 | 1 157 | 280 | ||
1995 | 1 070 | 282 | ||
2000 | 942 | 282 | ||
2005 | 917 | 283 | ||
2010 | 885 | 283 | ||
Anm.: 2015 uppgått i tätorten Ljungaverk och Fränsta.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. |
|