Thomas Wassberg
Lars Thomas Wassberg, född 27 mars 1956 i Lennartsfors i Värmland, är en svensk tidigare längdskidåkare. Han deltog under karriären i fyra olympiska spel (fyra medaljer, alla guld) samt tre världsmästerskap (sju medaljer, varav tre guld). 1980 belönades han både med Holmenkollenmedaljen och Svenska Dagbladets guldmedalj.
Biografi
Skidkarriär
Thomas Wassberg gick på skidgymnasium i Järpen, och slutade på andra och fjärde plats på 50 respektive 15 kilometer som 20-åring vid världscupdeltävlingar i Lahtis i Finland under för-VM-tävlingar 1977. På grund av ett brutet ben missade han VM i Lahtis 1978. 1980 tilldelades Wassberg Svenska Dagbladets guldmedalj, men han vägrade ta emot den i protest mot att skidåkaren Sven-Åke Lundbäck inte tilldelades medaljen 1978. Först i december 2013 accepterade han att ta emot priset. Han mottog också Holmenkollenmedaljen 1980.
Wassberg var också inblandad i en historisk spurtstrid om guldmedaljen i tävlingen på 15 kilometer vid olympiska vinterspelen i Lake Placid 1980. Wassberg besegrade finländske skidåkaren Juha Mieto med minsta möjliga marginal, en hundradels sekund (0,01 sek). Han föreslog att guldmedaljen skulle delas i två delar, men Mieto motsatte sig detta. Den snäva segermarginalen 1980 gav upphov till regeländringar. Det beslutades att minsta marginal någon kan vinna med i längdåkning ska vara en tiondel (0,1) sekund. Skulle två åkare hamna på samma tiondel, delas placeringen.
Thomas Wassberg blev svensk mästare på 15 kilometer 1979, 1980, 1982 och 1983, på 30 kilometer 1979, 1980 och 1981 samt på 50 kilometer 1980. Han blev även svensk mästare på 3x10 kilometer med Åsarna IK 1980–1983, 1985 samt 1987 och 1988.
I olympiska sammanhang slutade han på 15:e plats på 15 kilometer 1976, och blev mästare på 15 kilometer 1980 samt 4:a på 30 kilometer samt samma år. 1984 blev han mästare på 50 kilometer och slutade på 14:e plats på 30 kilometer. 1988 slutade han på 42:a plats på 30 kilometer. I olympiska stafettsammanhang ingick han i det svenska lag som slutade 4:a 1976 och 5:a 1980 samt tog guld 1984 och 1988. 1988 bar han även den svenska fanan.
Efter skidkarriären
Efter karriären har Wassberg bland annat varit sportreporter på Sveriges Radio samt tränare för längdåkningsklubben Åsarna IK. Han deltog 2009 i "Mästarnas mästare" i Sveriges Television. Thomas Wassberg och Juha Mieto har på senare dagar åter mötts i uppvisningstävlingar, bland annat vid invigningen av skidtunneln i Torsby 2006 och i Östersund 2010.
Vid kommunalvalet i Bergs kommun 2014 invaldes Thomas Wassberg utan att stå på någon valsedel som ersättare för Sverigedemokraterna, detta som ett resultat av att SD inte hade låst sina valsedlar vilket gjorde att det gick att personrösta på vem som helst i Sverigedemokraternas namn på blanka partivalsedlar. Han besatte dock inte mandatet.
Wassberg kom på tredje plats i dansprogrammet Let's Dance 2016 som sändes på TV4.
Familj
Thomas Wassberg växte upp i Lennartsfors som son till Olof och Maj Wassberg, som var 19 respektive 18 år när han föddes. Han är sedan 2018 gift med Ulrike Wieser från Österrike. De har varit tillsammans sedan början av 1970-talet och har en son född 1987. 2013 blev paret dessutom fosterföräldrar till en ensamkommande flyktingpojke från Afghanistan, och 2015 ytterligare en.
Meriter
Wassberg vann fyra OS-guld, tre VM-guld, tre VM-silver och ett VM-brons. 1977 vann han den då inofficiella världscupen sammanlagt. Dessutom åtta individuella SM-titlar, sju i stafett samt ytterligare 24 i lag (1979-88).
Medverkan
Referenser
- ^ Sjödin, Patrik (27 mars 2016). ”Grattis Thomas Wassberg, 60 år i dag!”. op.se. https://www.op.se/artikel/grattis-thomas-wassberg-60-ar-i-dag. Läst 28 november 2019.
- ^ Horisont 1977, sidan 53 - Svenska framgångar i Lahtis, Bertmarks 1978
- ^ ”Vasaloppet: Staffan satsar på seger. Nästa år hoppas han få slippa kraftprovet”. DN.SE. 2 mars 1997. https://www.dn.se/arkiv/sport/vasaloppet-staffan-satsar-pa-seger-nasta-ar-hoppas-han-fa-slippa-kraftprovet/. Läst 30 januari 2022.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ ”Efter 33 år - Wassberg tog emot sitt bragdguld”. Sveriges Radio. 3 december 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=5722399. Läst 3 december 2013.
- ^ Lars Nylin (9 februari 2010). ”2. Wassbergs hundradelsseger”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/vintersport/skidor/article12146209.ab. Läst 9 oktober 2016.
- ^ ”Längd herrar”. Svenska Skidförbundet. Arkiverad från originalet den 9 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150309083750/http://www.skidor.com/Foljoss/Historikochstatistik/Svenskamastare/Langdherrar/. Läst 1 december 2013.
- ^ ”Thomas Wassberg - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. https://sok.se/idrottare/idrottare/t/thomas-wassberg.html. Läst 28 november 2019.
- ^ ”Skidlegendaren Thomas Wassberg SD-ledamot mot sin vilja”. Dagens Nyheter. 24 september 2014. http://www.dn.se/nyheter/skidlegendaren-thomas-wassberg-sd-ledamot-mot-sin-vilja/. Läst 2 mars 2015.
- ^ ”Skidstjärna invald som Sverigedemokrat”. Östersunds Posten. 24 september 2014. Arkiverad från originalet den 2 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150302123606/http://www.op.se/jamtland/berg/skidstjarna-invald-som-sverigedemokrat. Läst 2 mars 2015.
- ^ ”Thomas Wassberg: "Otroligt stöd"”. www.tv4.se. 13 maj 2016. Arkiverad från originalet den 30 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220130225122/https://www.tv4.se/klipp/va/3364132/thomas-wassberg-otroligt-stod. Läst 30 januari 2022.
- ^ ”Gifte sig i hemlighet med kärleken Ulrike”. Expressen. https://www.expressen.se/sport/langdskidor/gifte-sig-i-hemlighet-med-karleken-ulrike/. Läst 18 januari 2019.
- ^ ”Att ta emot flyktingar: – Det är som att få barn på nytt!”. Jämtlands tidning. Arkiverad från originalet den 19 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190119174548/https://jamtlandstidning.se/huvudflode/berg/2015/att-ta-emot-flyktingar-det-ar-som-att-fa-barn-pa-nytt/. Läst 18 januari 2019.
Externa länkar
Olympiska mästare i 4 x 10 kilometer stafett |
---|
|
- 1936: Sulo Nurmela, Klaes Karppinen, Matti Lähde och Kalle Jalkanen
- 1948: Nils Östensson, Nils Täpp, Gunnar Eriksson och Martin Lundström
- 1952: Heikki Hasu, Paavo Lonkila, Urpo Korhonen och Tapio Mäkelä
- 1956: Fjodor Terentiev, Pavel Koltjin, Nikolaj Anikin och Vladimir Kuzin
- 1960: Toimi Alatalo, Eero Mäntyranta, Väinö Huhtala och Veikko Hakulinen
- 1964: Karl-Åke Asph, Sixten Jernberg, Janne Stefansson och Assar Rönnlund
- 1968: Odd Martinsen, Pål Tyldum, Harald Grønningen och Ole Ellefsæter
- 1972: Vladimir Voronkov, Jurij Skobov, Fjodor Simasjov och Vjatjeslav Vedenin
- 1976: Matti Pitkänen, Juha Mieto, Pertti Teurajärvi och Arto Koivisto
- 1980: Vasilij Pavlovitj Rotjev, Nikolaj Bazjukov, Jevgenij Beljajev och Nikolaj Zimjatov
- 1984: Thomas Wassberg, Benny Kohlberg, Jan Ottosson och Gunde Svan
|
- 1988: Jan Ottosson, Thomas Wassberg, Gunde Svan och Torgny Mogren
- 1992: Terje Langli, Vegard Ulvang, Kristen Skjeldal och Bjørn Dæhlie
- 1994: Maurilio De Zolt, Marco Albarello, Giorgio Vanzetta och Silvio Fauner
- 1998: Sture Sivertsen, Erling Jevne, Bjørn Dæhlie och Thomas Alsgaard
- 2002: Anders Aukland, Frode Estil, Kristen Skjeldal och Thomas Alsgaard
- 2006: Fulvio Valbusa, Giorgio Di Centa, Pietro Piller Cottrer och Cristian Zorzi
- 2010: Daniel Rickardsson, Johan Olsson, Anders Södergren och Marcus Hellner
- 2014: Lars Nelson, Daniel Rickardsson, Johan Olsson och Marcus Hellner
- 2018: Didrik Tønseth, M. Johnsrud Sundby, S. Hegstad Krüger och J. Høsflot Klæbo
- 2022: Aleksej Tjervotkin, Aleksandr Bolsjunov, Denis Spitsov och Sergej Ustiugov
|
| | Se även: Längdskidåkning vid olympiska vinterspelen och Lista över olympiska medaljörer i längdskidåkning |
|
Världsmästare i 4 × 10 kilometer stafett för herrar |
---|
|
- 1933: Per-Erik Hedlund, Sven Utterström, Nils-Joel Englund & Hjalmar Bergström
- 1934: Sulo Nurmela, Klaes Karppinen, Martti Lappalainen & Veli Saarinen
- 1935: Mikko Husu, Klaes Karppinen, Väinö Liikkanen & Sulo Nurmela
- 1937: Annar Ryen, Oskar Fredriksen, Sigurd Røen & Lars Bergendahl
- 1938: Jussi Kurikkala, Martti Lauronen, Pauli Pitkänen & Klaes Karppinen
- 1939: Pauli Pitkänen, Olavi Alakulppi, Eino Olkinuora & Klaes Karppinen
- 1950: Nils Täpp, Karl-Erik Åström, Martin Lundström & Enar Josefsson
- 1954: August Kiuru, Tapio Mäkelä, Arvo Viitanen & Veikko Hakulinen
- 1958: Sixten Jernberg, Lennart Larsson, Sture Grahn & Per-Erik Larsson
- 1962: Lars Olsson, Sture Grahn, Sixten Jernberg & Assar Rönnlund
- 1966: Odd Martinsen, Harald Grønningen, Ole Ellefsæter & Gjermund Eggen
- 1970: Vladimir Voronkov, Valerij Tarakanov, Fjodor Simasjov & Vjatjeslav Vedenin
- 1974: Gerd Hessler, Dieter Meinel, Gerhard Grimmer & Gert-Dietmar Klause
- 1978: Sven-Åke Lundbäck, Christer Johansson, Tommy Limby & Thomas Magnuson
- 1982: Lars-Erik Eriksen, Ove Aunli, Pål Gunnar Mikkelsplass & Oddvar Brå &
Vladimir Nikitin, Aleksandr Batjuk, Jurij Burlakov & Aleksandr Zavjalov
- 1985: Arild Monsen, Pål Gunnar Mikkelsplass, Tor Håkon Holte & Ove Aunli
- 1987: Erik Östlund, Gunde Svan, Thomas Wassberg & Torgny Mogren
|
- 1989: Christer Majbäck, Gunde Svan, Lars Håland & Torgny Mogren
- 1991: Øyvind Skaanes, Terje Langli, Vegard Ulvang & Bjørn Dæhlie
- 1993: Sture Sivertsen, Vegard Ulvang, Terje Langli & Bjørn Dæhlie
- 1995: Sture Sivertsen, Erling Jevne, Bjørn Dæhlie & Thomas Alsgaard
- 1997: Sture Sivertsen, Erling Jevne, Bjørn Dæhlie & Thomas Alsgaard
- 1999: Markus Gandler, Alois Stadlober, Michail Botvinov & Christian Hoffmann
- 2001: Frode Estil, Odd-Bjørn Hjelmeset, Thomas Alsgaard & Tor Arne Hetland
- 2003: Anders Aukland, Frode Estil, Tore Ruud Hofstad & Thomas Alsgaard
- 2005: Odd-Bjørn Hjelmeset, Frode Estil, Lars Berger & Tore Ruud Hofstad
- 2007: Eldar Rønning, Odd-Bjørn Hjelmeset, Lars Berger & Petter Northug
- 2009: Eldar Rønning, Odd-Bjørn Hjelmeset, Tore Ruud Hofstad & Petter Northug
- 2011: Martin Johnsrud Sundby, Eldar Rønning, Tord Asle Gjerdalen & Petter Northug
- 2013: Tord Asle Gjerdalen, Eldar Rønning, Sjur Røthe & Petter Northug
- 2015: Niklas Dyrhaug, Didrik Tønseth, Anders Gløersen & Petter Northug
- 2017: Didrik Tønseth, Niklas Dyrhaug, Martin Johnsrud Sundby & Finn Hågen Krogh
- 2019: Emil Iversen, Martin Johnsrud Sundby, Sjur Røthe & Johannes Høsflot Klæbo
- 2021: Pål Golberg, Emil Iversen, Hans Christer Holund & Johannes Høsflot Klæbo
- 2023: Hans Christer Holund, Pål Golberg, Simen Hegstad Krüger & Johannes Høsflot Klæbo
|
|
|