Pilgrimstad
I dagens värld har Pilgrimstad blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Pilgrimstad fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, yrkesverksamma och allmänheten, och genererat en debatt där flera synpunkter presenteras och olika aspekter relaterade till detta ämne analyseras. Med tiden har Pilgrimstad utvecklats och anpassat sig till de förändringar och utmaningar som uppstår i dagens värld, och dess inflytande har sträckt sig till olika sfärer, från politik och ekonomi, till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska de mest relevanta aspekterna av Pilgrimstad, och undersöka dess inverkan på samhället och dess roll i den samtida världen.
| Pilgrimstad | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Bräcke kommun |
| Distrikt | Revsunds distrikt |
| Koordinater | 62°57′8″N 15°2′53″Ö / 62.95222°N 15.04806°Ö |
| Area | 81 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 389 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7944[2] |
| Beb.områdeskod | 2305TB104 (1960–)[3] |
| Geonames | 2684130 |
  Ortens läge i Jämtlands län.
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
.jpg)
Pilgrimstad är en tätort i Bräcke kommun, Jämtlands län, belägen i norra delen av Revsunds distrikt (Revsunds socken) vid den nordvästra änden av Revsundssjön (Anviksjön). Orten ligger vid E14 mellan Sundsvall och Östersund cirka 30 km sydost om Östersund.
Historia
Orten har fått sitt namn efter pilgrimerna som på väg till Olav den heliges grav i Nidaros (Trondheim) stannade till vid pilgrimskällan och drack av det rena vattnet. Enligt historierna som berättats genom tiderna var träden runt pilgrimskällan full av käppar då pilgrimerna blev kvitt sina krämpor när de drack av vattnet. Än i dag är pilgrimskällan ortens primära vattentäkt.
Tätorten Pilgrimstad växte upp som ett brukssamhälle kring ett sågverk som anlades 1905. På 1920-talet köpte familjerna Lycke och Busch sågverket i Pilgrimstad. Tor Busch fick uppdraget att starta upp verksamheten som legat nere en tid. Sågverket i Pilgrimstad växte och trävarorna exporterades runt om i Europa. Efter andra världskriget utvecklades företaget vidare under Tor Busch ledning. Sågverket lades ner 1950 och i dess ställe etablerades en wallboardfabrik. 1964 sålde familjerna Lycke och Busch företaget till skogsindustrikoncernen Ström-Ljusne AB, vilken senare förvärvades av Bergvik och Ala AB som drev fabriken vidare till 1986, och i dess lokaler har nu ett antal mindre industrier etablerats, bland andra en husfabrik och ett mikrobryggeri, Jämtlands Bryggeri.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Pilgrimstad 1960–2020[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 407 | |||
| 1965 | 494 | |||
| 1970 | 466 | |||
| 1975 | 423 | |||
| 1980 | 469 | |||
| 1990 | 493 | 62 | ||
| 1995 | 465 | 64 | ||
| 2000 | 440 | 64 | ||
| 2005 | 405 | 64 | ||
| 2010 | 386 | 63 | ||
| 2015 | 402 | 78 | ||
| 2020 | 373 | 80 | ||
Kända personer med anknytning till Pilgrimstad
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 februari 2014.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Externa länkar
- Pilgrimstad.se (lokal webbplats)
| |||||||||||||||||||
| ||||||||