Christiane Nüsslein-Volhard
I världen av Christiane Nüsslein-Volhard hittar vi en mängd olika aspekter och singulariteter som förtjänar att utforskas och förstås. Från dess ursprung till dess relevans idag har Christiane Nüsslein-Volhard varit föremål för intresse och studier av experter och forskare. Mångfalden av åsikter och förhållningssätt om Christiane Nüsslein-Volhard inbjuder oss att reflektera över dess inverkan på olika sfärer i samhället. Genom historien har Christiane Nüsslein-Volhard genererat debatter, kontroverser och till och med inspiration, och satt sin prägel på kultur, vetenskap, politik och andra områden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum Christiane Nüsslein-Volhard, och undersöka dess många aspekter och betydelse i den samtida världen.
Christiane Nüsslein-Volhard  | |
 Christiane Nüsslein-Volhard, 2007. | |
| Född | 20 oktober 1942[1][2] (82 år) Magdeburg |
|---|---|
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Tübingens universitet Johann Wolfgang Goethe-Universität  |
| Sysselsättning | Biolog[3], psykolog, universitetslärare, genetiker[3], biokemist[3], fysiolog |
| Arbetsgivare | Tübingens universitet Biocentrum vid universitetet i Basel Freiburgs universitet Max-Planck-Institutet för biologi Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet Universität Duisburg-Essen |
| Släktingar | Benjamin List[4] |
| Utmärkelser | |
| Albert Lasker Basic Medical Research Award (1991) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1995) Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Christiane Nüsslein-Volhard, född 20 oktober 1942 i Heyrothsberge nära Magdeburg, är en tysk biolog och genetiker. Hon tilldelades, tillsammans med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1995 "för deras upptäckter rörande den genetiska styrningen av embryots tidiga utveckling".[5]
Genom experiment på bananflugor, Drosophila melanogaster upptäckte Nüsslein-Volhard och Wieschaus ett litet antal gener, däribland hedgehog, av stor betydelse för bestämmandet av en övergripande "ritning" för embryots utveckling och bildandet av kroppssegement.[6] Lewis undersökte vidare utvecklingen av enskilda kroppssegment till specialiserade organ. Lewis upptäckte att generna som styrde denna utveckling var placerade på kromosomen i samma ordning som ordningen mellan segmenten. Först kom gener som styrde utvecklingen av huvudet, gener i mitten styrde utvecklingen av det mellersta segement och de sista generna kontrollerade utformningen av "svans"-segmentet. Tillsammans har deras upptäckter haft stor betydelse för att förklara olika missbildningar vid den embryonala utvecklingen hos bland annat människan.
1991 tilldelades hon Albert Lasker Basic Medical Research Award.
Utmärkelser
- Asteroiden 15811 Nüsslein-Volhard är uppkallad efter henne.[7]
- Gottfried Wilhelm Leibniz-priset, 1986
- Carus-priset, 1989
- Rosenstielpriset, 1989[8]
- Utländsk ledamot av Royal Society, 28 juni 1990[9]
- Albert Lasker Basic Medical Research Award, 1991[10]
- Keith R. Porter-föreläsning, 1991
- Louis Jeantet-priset i medicin, 1992[11]
- Mendel Medal, 1992[12]
- Otto Bayer-priset, 1992
- Alfred P. Sloan, Jr. Prize, 1992[13]
- Otto Warburg-medaljen, 1992[14]
- Louisa Gross Horwitz-priset, 1992[15]
- Sir Hans Krebs-medaljen, 1993
- Ernst Schering-priset, 1993[16]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset, 1994
Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus, 1995[17][18]
Baden-Württembergs förtjänstorden, 1996- Goetheplaketten av Frankfurt am Main, 1996
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna, 1997
Pour le Mérite för vetenskap och konst, 1997[19]- Urania-Medaille, 2005
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem, 2005- Deutscher Stifterpreis, 2007
- Erna Hamburger Prize, 2007
Österrikes hederskors för vetenskap och konst, 2009- Hall of Fame för tysk forskning, 2012
- Fellow of the AACR Academy, 2014
Maximiliansorden för konst och vetenskap, 2014- Gregor Mendel-medaljen, 2022[20]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge
- Hedersdoktor vid Tübingens universitet
- Hedersdoktor vid University of Bath
- EMBO-medlemskap
- Hedersdoktor vid universitetet i Utrecht
- Hedersdoktor vid Princeton University
- Hedersdoktor vid Saint Andrews-universitetet
- Hedersdoktor vid Harvard University
- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
- Hedersdoktor vid Freiburgs universitet
- Hedersdoktor vid Oxfords universitet
Källor
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 20934, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: nusslein-volhard-christiane, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20000083589, läst: 8 juni 2022.
- ^ Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung, läst: 28 november 2021.
- ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1995”. Nobelprize.org. http://nobelprize.org/medicine/laureates/1995/index.html. Läst 8 mars 2014.
- ^ Angela Sendlinger, red (2008). ”Wofür erhielt Christiane Nüsslein-Volhard 1995 den Nobelpreis?” (på tyska). Naturwissenschaften: Daten, Fakten, Ereignisse. Compact Verlag. sid. 92
- ^ ”Minor Planet Center 15811 Nüsslein-Volhard” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=15811. Läst 2 oktober 2022.
- ^ läs online, www.brandeis.edu .
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 264, läs online.
- ^ 1991 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.
- ^ läs online, www.jeantet.ch .
- ^ läs online, genetics.org.uk .
- ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.
- ^ läs online, otto-warburg-medaille.org , läst: 23 juni 2019.
- ^ läs online, www.cuimc.columbia.edu .
- ^ läs online, scheringstiftung.de .
- ^ läs online, Nobelprize.org .
- ^ läs online, Nobelprize.org .
- ^ Christiane Nüsslein-Volhard (på tyska), Pour le Mérite för vetenskap och konst, läs online.
- ^ läs online, www.leopoldina.org .
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Christiane Nüsslein-Volhard.- Nobelprize.org, Christiane Nüsslein-Volhard - Självbiografi
|