Willem Einthoven
Välkommen till artikeln om Willem Einthoven, ett ämne som är av yttersta vikt idag. Willem Einthoven är ett relevant ämne som förtjänar att utforskas på djupet för att förstå dess implikationer och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och förhållningssätt kring Willem Einthoven, och analysera dess relevans i olika sammanhang och inom olika samhällsområden. Från dess inflytande på det personliga livet till dess inverkan på det professionella området är Willem Einthoven ett ämne som aldrig upphör att generera debatt och diskussion, och det är därför vi i denna artikel kommer att fördjupa oss i dess studie för att utöka vår kunskap och förståelse av det. .
Willem Einthoven  | |
 | |
| Född | 21 maj 1860[1][2][3] Semarang |
|---|---|
| Död | 29 september 1927[4][2][3] (67 år) Leidens kommun[4][5] |
| Begravd | Oegstgeest |
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
| Utbildad vid | Universitetet i Utrecht[6]  |
| Sysselsättning | Uppfinnare, fysiolog, läkare, universitetslärare[7][8] |
| Befattning | |
| Rektor vid universitetet i Leiden | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Leiden (1886–1927)[7] |
| Gift med | Frédérique Jeanne Louise de Vogel |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1924)[9][10] Utländsk ledamot av Royal Society (1926)[11] National Inventors Hall of Fame (2008)[12] | |
| Redigera Wikidata | |
Willem Einthoven, född 21 maj 1860 i Semarang i Nederländska Ostindien, nuvarande Indonesien, död 29 september 1927 i Leiden, var en nederländsk nobelpristagare i medicin. Han tilldelades priset 1924 för uppfinningen av en användbar elektrokardiograf, varmed han kunde diagnostisera hjärtsjukdomar.
Einthoven studerade medicin i Utrecht under Franciscus Cornelis Donders och Hermann Snellen och blev 1879 assistent hos den senare. 1885 blev Einthoven medicine doktor och samma år professor i fysiologi vid universitetet i Leiden.[13] I sitt arbete ”Die galvanometrische Registrierung des menschlichen Elektrokardiogramms etc.” 1923 angav han principerna för den av honom införda stränggalvanometern. Einthoven har inte bara undersökt hjärtats ”aktionsström”, elektrokardiogrammet, utan även näthinneströmmen, aktionsströmmen i nerver, hudmotståndet med mera.
1924 invaldes han också som utländsk ledamot nummer 698 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Referenser
Noter
- ^ Willem Einthoven, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 04964271.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Willem-Einthoventopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ks9f0t, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Эйнтховен Виллем”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, DBNL författar-ID: eint001, läst: 2 oktober 2020.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 135, läst: 19 juni 2019.
- ^ Onze Hoogleeraren, Nijgh & Van Ditmar, 1898, s. 19, läs online och läs online.
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1924, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.
- ^ Table showing prize amount (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 110, läs online.
- ^ läs online, www.invent.org .
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
Källor
- Nordisk familjebok (1956)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Willem Einthoven.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1924
- Nobelprize.org, Willem Einthoven - biografi
|