Numera har Albrecht Kossel blivit ett återkommande tema i dagens samhälle. Med teknikens framsteg och ständiga förändringar i livsstil är det allt mer relevant och nödvändigt att ta itu med denna fråga från olika perspektiv. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Albrecht Kossel en betydande inverkan på våra liv, och det är viktigt att förstå dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Albrecht Kossel och dess många aspekter, med målet att tillhandahålla en heltäckande analys som gör att vi bättre kan förstå dess relevans i det moderna samhället.
Albrecht Kossel ![]() | |
![]() | |
Född | Ludwig Karl Martin Leonhard Albrecht Kossel 16 september 1853[1][2][3] Rostock[4][5] |
---|---|
Död | 5 juli 1927[6][1][2] (73 år) Heidelberg[4][5] |
Begravd | Bergfriedhof[7] |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Strasbourgs universitet Rostocks universitet ![]() |
Sysselsättning | Kemist, fysiolog, universitetslärare, läkare, biokemist |
Arbetsgivare | Humboldt-Universität zu Berlin (1887–1895)[8] Philipps-Universität Marburg (1895–1901)[8] Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1901–1923)[8] |
Barn | Walter Kossel (f. 1888) |
Föräldrar | Albrecht Kossel |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1910)[9][10] | |
Redigera Wikidata |
Albrecht Kossel, född 16 september 1853 i Rostock, död 5 juli 1927 i Heidelberg, var en tysk fysiolog. Han var bror till Hermann Kossel och far till Walter Kossel.
Kossel blev medicine doktor 1876, privatdocent i Strassburg 1881, e.o. professor i Berlin 1887 samt professor i fysiologi 1895 i Marburg och 1901 i Heidelberg. Han ägnade sin vetenskapliga verksamhet uteslutande åt den fysiologiska kemin och utförde inom densamma ett stort antal betydande undersökningar, främst om nukleiner och protaminer. De basiska klyvningsprodukternas undersökning fördes av honom längre än man hittills nått i fråga om de andra proteingrupperna. Den grupp som kallas histoner iakttogs och studerades först av honom 1884. Hans undersökningar är till allra största delen publicerade i den av honom från 1895 redigerade "Zeitschrift für physiologische Chemie".
År 1910 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin cellbiologiska forskning. Kossel valdes 1901 in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Vetenskapssocieteten i Uppsala.
|