Vem är Maurice Wilkins och varför är det ett ämne av intresse för så många människor idag? Maurice Wilkins har fångat ett brett spektrum av samhällets uppmärksamhet och genererat debatter, åsikter och reflektioner inom olika områden. Från dess påverkan på populärkulturen till dess påverkan på historien har Maurice Wilkins blivit ett fenomen som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Maurice Wilkins, analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget och dess potentiella inverkan i framtiden. Genom intervjuer, forskning och djupanalys kommer vi att fördjupa oss i Maurice Wilkinss universum för att upptäcka dess sanna innebörd och dess betydelse i det moderna samhället.
Maurice Wilkins ![]() | |
![]() | |
Född | 15 december 1916[1][2][3] Pongaroa i Manawatū-Whanganui, Nya Zeeland |
---|---|
Död | 5 oktober 2004[4][2][3] (87 år) Blackheath i London, Storbritannien |
Medborgare i | Nya Zeeland |
Utbildad vid | Universitetet i Cambridge Universitetet i Birmingham, filosofie doktor King Edward's School St John's College ![]() |
Sysselsättning | Biofysiker, kristallograf, fysiker, läkare, forskare |
Arbetsgivare | University of California, Berkeley King's College London |
Gift med | Patricia Ann Chidgey Ruth Wilkins |
Utmärkelser | |
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1960)[5] Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1962)[6][7] EMBO-medlemskap Fellow of the Royal Society Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden Hedersledamot av British Biophysical Society | |
Redigera Wikidata |
Maurice Hugh Frederick Wilkins, född 15 december 1916 i Pongaroa i Manawatū-Whanganui, Nya Zeeland, död 5 oktober 2004 i Blackheath i London, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker och molekylärbiolog som fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1962.
Vid sex års ålder flyttade Wilkins till England. Han studerade fysik på St. Johns College vid universitetet i Cambridge.
Han var en av de tre som 1962 fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sin forskning om DNA. De andra två var James Watson och Francis Crick. 1960 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.
|