I dagens artikel kommer vi att utforska alla aspekter av Ardem Patapoutian, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Från dess påverkan på samhället till dess historiska relevans är Ardem Patapoutian ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Genom hela den här artikeln kommer vi att upptäcka de olika perspektiven som finns på Ardem Patapoutian, såväl som konsekvenserna det har på vårt dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, kulturellt eller vetenskapligt plan inbjuder Ardem Patapoutian oss att reflektera över grundläggande aspekter av vår existens. Läs vidare för att ge dig ut på en fascinerande resa genom detta spännande ämne.
Ardem Patapoutian ![]() | |
![]() Ardem Patapoutian, 2022. | |
Född | 2 oktober 1967[1] (57 år) Beirut |
---|---|
Medborgare i | USA och Libanon |
Utbildad vid | American University of Beirut University of California, Los Angeles[2] California Institute of Technology[2] Hovakimjan-Manukjan varzjaran ![]() |
Sysselsättning | Molekylärbiolog, neuroforskare |
Arbetsgivare | Scripps Research[3] |
Utmärkelser | |
AAAS Fellow (2016)[4] W. Alden Spencer-priset (2017) Rosenstielpriset (2019)[5] BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award (2020)[6] Kavlipriset i neurovetenskap (2020) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2021)[7] | |
Webbplats | patapoutianlab.org/ |
Redigera Wikidata |
Ardem Patapoutian (armeniska: Արտեմ Փաթափութեան), född 2 oktober 1967 i Beirut i Libanon, är en amerikansk molekylärbiolog och neurovetenskapare av armenisk härkomst. Han är forskare på Scripps Research i La Jolla i Kalifornien i USA.
Ardem Patapoutian studerade på American University of Beirut innan han emigrerade till USA 1986. Han avlade 1990 kandidatexamen i biologi på University of California, Los Angeles och disputerade i biologi på California Institute of Technology 1996. Han blev 2000 biträdande professor vid Scripps Research Institute.
Han fick Kavlipriset i neurovetenskap 2020, samt – tillsammans med David Julius – Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2021 för sina upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.[8]
|