Adriatiska havet

I dagens värld är Adriatiska havet ett ämne som har blivit allt mer relevant och väsentligt i det samtida samhället. Oavsett om det är Adriatiska havet som individ, ett viktigt datum eller ett aktuellt ämne, kan dess betydelse och inverkan ses i alla aspekter av vardagen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Adriatiska havet börjat spela en avgörande roll för hur vi relaterar, arbetar och kommer överens i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen och inflytandet av Adriatiska havet i dagens samhälle, såväl som de implikationer det har på vårt dagliga liv.

Adriatiska havet
Lägeskarta
Politisk karta över Adriatiska havet
LägeEuropa
Typ av oceanBihav
Yta138 600 km²
Längd800 km
Bredd200 km
Medeldjup252,5 m
Maxdjup1 233 m
Volym35 000 km³
Flöden
TillflödenAdige, Bojana, Drini, Isonzo, Krka, Neretva, Po
TillflödesländerAlbanien, Bosnien, Italien, Kroatien, Montenegro, Slovenien
Övrigt
ÖarÖver 1 300 öar
OrterAncona, Bari, Brindisi, Dubrovnik, Durrës, Pescara, Rimini, Rijeka, Split, Trieste, Venedig, Vlorë, Zadar
Satellitbild
Satellitbild
43°N 15°Ö / 43°N 15°Ö / 43; 15

Adriatiska havet är en vik av Medelhavet. Länderna som ligger vid Adriatiska havet är Italien, Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Albanien. Adriatiska havet övergår i söder till Joniska havet vid Otrantosundet. Det största djupet är på 1 588 meter. Adriatiska havet har sedan urminnes tider haft livlig sjöfartstrafik. Exempel på detta är den trafik med färjor som går mellan flera städer på båda sidor av havet.

Etymologi

Namnet "Adriatiska havet" har funnits sedan antiken; på latin hette det Mare Hadriaticum eller Mare Adriaticum. Namnet, som kommer från staden Adria (eller Hadria), var från början bara namn på övre delen av havet, men utökades i takt med att Syrakusakolonierna blev viktigare och viktigare.

Även på den tiden sträckte sig Adriatiska havet dock enbart till Monte Gargano, resten var Joniska havet. Numera räknas Adriatiska havet möta Joniska havet vid Otrantosundet.

Adriatiska havet ligger i princip mellan Italien och Kroatien, och båda kusterna är stora turistmål. Under antik romersk tid fraktades föremål, djur och slavar över Adriatiska havet till Ostia, Roms hamn.

Utsträckning och djup

Adriatiska havet är som mest 783 kilometer långt, och har en medelbredd på 248 kilometer.

Norra delen av havet är mycket grund, och mellan Istrien och Rimini är havet sällan djupare än 45 meter. Mellan Šibenik och Ortona finns ett avgränsat område med djup ner till 180 meter. Den djupaste delen av havet ligger öst om Monte Gargano, söder om Dubrovnik och väster om Durrës, där havet som djupast är 1 460 meter djupt. Medeldjupet i hela havet är omkring 240 meter.

Indelning

Adriatiska havet delas i två bäcken av Palagružatröskeln som finns i havets centrala del. I söder finns Södra adriatiska bäckenet, vara största djup är 2 220 meter. I norr finns Jakubiförsänkningen med ett största djup på 243 meter.

Se även

Referenser

  1. ^ Benckert, Karl-Axel (1992). Namn på jorden. Stockholm: Carlsson bokförlag. sid. 10. ISBN 91-7798-590-7 
  2. ^ Nationalencyklopedin. Bd 1. Höganäs: Bra böcker. 1989. sid. 63 "Adriatiska havet". ISBN 91-7024-619-X 
  3. ^ Nordisk familjebok. Bd 1. Höganäs: Förlagshuset Norden. 1951. sid. 111–114 "Adriatiska havet"