1895

1895 – MDCCCXCV 130 år sedan
År 1892 | 1893 | 1894 1895 1896 | 1897 | 1898
Årtionde 1870-talet  | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1895 MDCCCXCV
Ab urbe condita	2647
Armeniska kalendern	1344 ԹՎ ՌՅԽԴ
Assyriska kalendern	6645
Bahaikalendern	51–52
Bengaliska kalendern	1302
Berberkalendern	2845
Brittiskt regeringsår	58 Vict. 1 – 59 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2439
Burmesiska kalendern	1257
Bysantinska kalendern	7403–7404
Koptiska kalendern	1611–1612
Erianska kalendern	3061
Etiopiska kalendern	1887–1888
Judiska kalendern	5655–5656
Vikram Samvat	1951–1952
Sakakalendern	1817–1818
Kaliyuga	4996–4997
Holocen kalender	11895
Nri-Igbo	895–896
Persiska kalendern	1273–1274
Muslimska kalendern	1312–1313
Nengō (Japan)	Meiji 28 (明治28年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4228
Minguokalendern	17 före ROC 民前17年
Thailändsk kalender	2438
Unixtid

1895 (MDCCCXCV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 12 februari – Japan erövrar den kinesiska fästningen Weihaiwei och resten av den kinesiska flottan hamnar i Japans händer.

• 8–9 mars – USA skickar soldater till Colombia för att skydda amerikanska intressen då en bandithövding anfaller staden Bocas del Toro.^[1]
• 22 mars – Bröderna Lumière anordnar den första allmänna visningen av rörliga bilder.

• 4 april – Operakällaren invigs i Stockholm.
• 17 april – Kina kapitulerar till Japan och Li Hongzhang undertecknar Shimonosekifördraget. Kina erkänner Koreas självständighet, avstår Pescadorerna, Formosa (Taiwan) och södra Liaodonghalvön med Port Arthur samt betalar ett krigsskadestånd. Frankrike, Ryssland och Tyskland ingriper och tvingar i november Japan att avstå från Liaodonghalvön.

• 15 maj – Den första elektriska järnvägen i Sverige, Djursholmsbanan, invigs.^[2]

• 5 juni – I Ecuador kommer liberalerna till makten.

• 1 juli – Sju personer omkommer vid ett blixtnedslag i en ängslada i Bäckaryd utanför Hamneda.^[3]
• 13 juli–7 augusti – Parlamentsval i Storbritannien. Unionisterna – Konservativa partiet i allians med Liberal Unionist Party – vinner en stor majoritet över Liberal Party. Lord Salisbury blir ny premiärminister.

• augusti – Den första kvinnokonferensen för afroamerikanska kvinnor, First National Conference of the Colored Women of America, hålls i USA och blir startpunkten för organiserad svart feminism.

• 8 oktober – Drottning Min Myongsong mördas av japanska agenter i en planerad attack på det kungliga palatset i Seoul. Våldsamma antijapanska demonstrationer följer över hela Korea.
• 30 oktober – Svenska Idrottsförbundet bildas.

• 1 november – Världens första filmvisning äger rum.

• 28 december – Världens första filmvisning för publik äger rum.
• 31 december
  • För första gången läses lord Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Skansen, denna gång av Nicklas Bergendahl.
  • Salpetersjuderistaten i Sverige (organisation för framställning av salpeter till krut för det svenska försvaret) avvecklas.^[4]

• Det svenska Lantmannapartiet återförenas, eftersom arbetarrörelsen blir alltmer organiserad och bönderna därför åter går samman.
• Tullen mellan Sverige och Norge avskaffas, då man från svenskt håll menar, att den har varit till Norges fördel.
• I Stockholm inleds ett experiment, där grisar får äta av hushållsavfallet på Lövsta renhållningsstation. Tanken är att de sedan ska kunna säljas som fläsk till staden, men experimentet går inte bra, varför det läggs ner 1899.
• Wilhelm Röntgen upptäcker röntgenstrålningen.
• Guglielmo Marconi genomför sitt första framgångsrika försök med trådlös telegrafi.^[5]

• 1 januari – J. Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
• 2 januari – Folke Bernadotte, svensk arméofficer, rödakorsledare och diplomat.
• 21 januari – Cristóbal Balenciaga, spansk modeskapare.
• 23 januari – Harry Darby, amerikansk republikansk politiker och industrialist, senator 1949–1950.
• 26 januari – Elna Gistedt, svensk skådespelare.
• 30 januari – Wilhelm Gustloff, tysk nazistisk politiker och meteorolog.

• 2 februari – Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker, SS-Obergruppenführer.
• 5 februari – Berit Spong, svensk författare.
• 6 februari
  • Robert M. La Follette, Jr., amerikansk politiker, senator 1925–1947.
  • Babe Ruth, amerikansk basebollspelare.
• 8 februari – King Vidor, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 14 februari – Wilhelm Burgdorf, tysk general.
• 18 februari – Hermann Florstedt, tysk SS-officer, kommendant i Majdanek.
• 25 februari – Einar Axelsson, svensk skådespelare.

• 2 mars – Tage Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
• 3 mars – Matthew Ridgway, amerikansk general.
• 10 mars – Axel Witzansky, svensk balettdansör, skådespelare, teaterpedagog och koreograf.
• 11 mars – Shemp Howard, amerikansk skådespelare.
• 28 mars – Christian Herter, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1959–1961.
• 29 mars – Ernst Jünger, tysk författare.
• 31 mars – John J. McCloy, amerikansk jurist och bankman, chef för Världsbanken 1947–1949. (död 1989)

• 1 april – Gustaf Edgren, svensk regissör, manusförfattare och producent.
• 3 april – Luigi Traglia, italiensk kardinal.
• 9 april – Knut Burgh, svensk skådespelare.
• 11 april – Nils Dahlström, svensk skådespelare och filmproducent.
• 12 april – Robert Mulka, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 17 april – Elsa Hofgren, svensk skådespelare.
• 19 april
  • Harry Kelly, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1943–1947.
  • Marga Riégo, svensk skådespelare.
• 26 april – Asta Wickman, svensk översättare av ryskspråkig litteratur.

• 1 maj – Nikolaj Jezjov, sovjetisk politiker och chef för NKVD.
• 5 maj – Henrik Bentzon, dansk skådespelare.
• 6 maj
  • Rudolph Valentino, italiensk skådespelare.
  • Fidél Pálffy, ungersk adelsman och nazist.
• 9 maj – Richard Barthelmess, amerikansk skådespelare.
• 12 maj – Jiddu Krishnamurti, indisk filosof.
• 13 maj – William B. Umstead, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1953–1954.
• 15 maj
  • Prescott Bush, amerikansk senator för delstaten Connecticut och affärsman. (död 1972)
  • Astrid Zachrison, äldst i Sverige och sjunde äldst i världen vid sin död. (död 2008)
• 18 maj – John Melin, svensk skådespelare. (död 1966)
• 29 maj – Heikki Aho, finländsk fotograf och dokumentärfilmare. (död 1961)

• 1 juni – Tadeusz Bór-Komorowski, polsk militär ledare, motståndskämpe, Polens premiärminister 1947–1949. (död 1966)
• 4 juni – Dino Grandi, italiensk fascistisk politiker, Italiens utrikesminister 1929–1932. (död 1988)
• 12 juni – Buckminster Fuller, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare. (död 1983)
• 17 juni – Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak. (död 1983)
• 21 juni – John Wesley Snyder, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1946–1953. (död 1985)

• 8 juli – James P. McGranery, USA:s justitieminister 1952–1953.
• 9 juli – Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare.
• 10 juli – Carl Orff, tysk tonsättare och pedagog.
• 14 juli
  • Walther Darré, tysk nazistisk politiker.
  • F.R. Leavis, brittisk litteraturkritiker och författare.
• 15 juli – Hans-Georg von Friedeburg, tysk sjömilitär, generalamiral 1 maj 1945.
• 17 juli – Nils Ohlin, svensk skådespelare och instrumentmakare.
• 18 juli – Machine Gun Kelly, amerikansk gangster.
• 20 juli
  • László Moholy-Nagy, ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf.
  • W. Chapman Revercomb, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1949 och 1956–1959.
• 29 juli – Ibe Brekke, norsk skådespelare.

• 24 augusti – Curt Björklund, svensk arkitekt.
• 30 augusti
  • Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962–1967.
  • Gärda Svensson, svensk riksdagsledamot.

• 6 september – Walter Dornberger, tysk militär och ingenjör.
• 9 september – Bengt Idestam-Almquist, svensk författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker och manusförfattare.
• 11 september – Uno Henning, svensk skådespelare.
• 14 september
  • Robert A. Lovett, amerikansk affärsman och politiker, USA:s försvarsminister 1951–1953.
  • Clas Ohlson, grundare av Clas Ohlson.
• 21 september – Juan de la Cierva, spansk flygpionjär.
• 22 september
  • Elmer Austin Benson, amerikansk politiker.
  • Paul Muni, amerikansk skådespelare.
  • Adolf Schütz, svensk manusförfattare.
• 26 september
  • Oskar Dirlewanger, tysk SS-officer, SS-Oberführer.
  • Jürgen Stroop, tysk SS-officer, SS-Gruppenführer.
• 28 september – Prentice Cooper, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1939–1945.
• 30 september – Albert Francis Hegenberger, amerikansk militär och flygare.

• 2 oktober – Bud Abbott, amerikansk skådespelare och komiker.
• 4 oktober – Buster Keaton, amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.
• 8 oktober
  • Juan Perón, arméöverste och president i Argentina 1946–1955 och 1973–1974.
  • Ahmet Zogu, albansk primärminister (från 1922), president (från 1925) och senare kung (som Zog I) 1928–1939.
• 10 oktober
  • Finn Lange, norsk skådespelare.
  • Fridolf Rhudin, svensk skådespelare.
• 21 oktober – Edna Purviance.
• 24 oktober – John Norrman, svensk tonsättare.
• 25 oktober – Levi Eshkol, Israels premiärminister 1963–1969.
• 30 oktober – Dickinson W Richards, amerikansk fysiolog, nobelpristagare.
• 31 oktober – Basil Liddell Hart, brittisk officer och militärhistoriker.

• 13 november – Edward L. Alperson, amerikansk filmproducent och filmbolagsdirektör. (död 1969)
• 14 november
  • Walter Jackson Freeman, amerikansk lobotomist. (död 1972)
  • Frank J. Lausche, amerikansk demokratisk politiker och jurist. (död 1990)
• 16 november – Paul Hindemith, tysk kompositör. (död 1963)
• 19 november – Leif Sinding, norsk regissör och manusförfattare.
• 29 november – Busby Berkeley, amerikansk filmregissör, koreograf och skådespelare.

• 3 december – Anna Freud, österrikisk-brittisk psykoanalytiker.
• 4 december
  • Ragnar Arvedson, svensk regissör, manusförfattare, producent och skådespelare.
  • Fritiof Nilsson Piraten, svensk författare.
• 8 december – Sven Jerring, svensk radiolegend.
• 9 december – Dolores Ibárruri, spansk politiker.
• 10 december – Rosa Tillman, svensk skådespelare.
• 14 december
  • Paul Éluard, fransk poet.
  • Georg VI, kung av Storbritannien 1936–1952 och av Irland 1936–1949.
• 16 december – Martin Luther, tysk nazistisk politiker.
• 17 december
  • Rolf Lindquist, svensk militär. (död 1944)
  • Guido Valentin, svensk journalist, redaktör, tidningsman, författare och manusförfattare. (död 1952)
• 22 december – Roar Colbiørnsen, norsk barnboksförfattare. (död 1987)
• 24 december – Noel Streatfeild, brittisk författare. (död 1986)

• 19 januari – Adolf Wilhelm Roos, 70, finlandssvensk politiker, generalpostdirektör i Sverige 1867–1889.
• 22 januari – Carl Johan Bergman, 77, svensk skolman och riksdagsman.
• 24 januari – Randolph Churchill, 45, brittisk politiker (tory), finansminister 1886–1887.
• 31 januari – Ebenezer Rockwood Hoar, 78, amerikansk jurist och republikansk politiker.

• 4 februari – Mahlon Dickerson Manson, 74, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1871–1873.
• 24 februari – Olof Rönnberg, 58, svensk politiker.

• 2 mars – Ismail Pascha, 63, khediv av Egypten.
• 5 mars – Sir Henry Creswicke Rawlinson, 84, engelsk arkeolog och kilskriftstolkare.
• 6 mars – Gustaf Lagerbjelke, 77, svensk greve, ämbetsman och politiker.
• 10 mars – Charles Frederick Worth, 69, brittisk modeskapare.
• 13 mars – Louise Otto, 75, tysk kvinnorättsaktivist.
• 14 mars – Theodor Berg, 86, svensk militär, disponent, kommunalordförande och riksdagsman.
• 18 mars – John P. Leedom, 47, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1881–1883.

• 7 april – James L. Kemper, 71, amerikansk jurist, militär och politiker, guvernör i Virginia 1874–1878.
• 12 april – Johan De la Gardie, 43, svensk godsägare och riksdagsman.
• 18 april – Robert C. Wickliffe, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Louisiana 1856–1860.
• 22 april – James F. Wilson, 66, amerikansk republikansk politiker.
• 28 april – Carl Thiersch, 73, tysk kirurg.
• 30 april – Gustav Freytag, 78, tysk författare.

• 17 maj – Peter Hardeman Burnett, 87, amerikansk politiker.
• 19 maj – José Martí, 42, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
• 21 maj – Franz von Suppé, 76, österrikisk tonsättare.
• 24 maj – Hugh McCulloch, 86, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1865–1869 och 1884–1885.
• 28 maj – Walter Q. Gresham, 63, USA:s utrikesminister.
• 30 maj – Carl Gustaf Engström, 56, svensk godsägare och riksdagsman.

• 27 juni – Sophie Adlersparre, 71, svensk friherrinna, pionjär inom den svenska kvinnorörelsen.
• 30 juni – William F. Parrett, 69, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1889–1893.

• 1 juli – Theodor von Hörmann, 54, österrikisk målare.
• 19 juli – Gustav Engel, 71, tysk musikolog.
• 22 juli – Carl Gustaf von Essen, 80, finländsk teolog.

• 5 augusti – Friedrich Engels, 74, tysk socialist och författare.
• 16 augusti – Samuel B. Maxey, 70, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1875–1887.

• 8 september – Adam Opel, 58, tysk grundare av bilföretaget Opel.
• 21 september – Viktor Rydberg, 66, svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof och kulturhistoriker.
• 28 september – Louis Pasteur, 72, fransk kemist och biolog.

• 14 oktober – Otto Engelke, 80, svensk industriman.
• 22 oktober – Johannes Jonson, 72, svensk hemmansägare och riksdagsman.

• 10 november – Alexandru Odobescu, 61, rumänsk arkeolog, historiker, författare och politiker.
• 21 november – Otto Evens, 69, dansk skulptör.
• 27 november – Alexandre Dumas d.y., 71, fransk författare.

• 12 december – Allen G. Thurman, 82, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1869–1881.

• Wikimedia Commons har media som rör 1895.
  Bilder & media