I den här artikeln ska vi utforska ämnet Henrik Bentzon, som har fångat uppmärksamheten hos olika studieområden och har skapat stort intresse både inom det akademiska området och i samhället i stort. Henrik Bentzon har länge varit föremål för debatt och diskussion och dess relevans har blivit allt tydligare de senaste åren. Detta ämne har väckt intresse hos forskare, forskare, yrkesverksamma och allmänheten på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Henrik Bentzon, analysera dess implikationer, dess historia, dess inflytande idag och möjliga framtida scenarier kring detta ämne.
Henrik Bentzon | |
![]() Betty Nansen och Henrik Bentzon i Henrik Ibsens Gengångare, 1925. | |
Född | 5 maj 1895[1][2] Bergen[1] |
---|---|
Död | 28 september 1971[1][2] (76 år) Jægersborg[1], Danmark |
Begravd | Mariebjergs kyrkogård[2] |
Medborgare i | Norge och Konungariket Danmark |
Utbildad vid | Det Kongelige Teaters elevskole, [1] ![]() |
Sysselsättning | Skådespelare |
Maka | Betty Nansen (g. 1924–1933)[1] |
Utmärkelser | |
Teaterpokalen (1936)[3] Ingenio et arti (1938)[4] | |
Redigera Wikidata |
Henrik Bentzon, född 5 maj 1895 i Bergen, död 28 september 1971, var en dansk skådespelare av norsk börd.
Bentzon debuterade på Betty Nansen Teatret 1924 och stannade sedan där med avbrott för säsongen 1933–1934 då han spelade på Dagmarteatret. Han gästspelade även i Paris och på svenska och norska scener. Bland hans roller märks Ejlert Lövborg i Hedda Gabler, Osvald i Gengangare, Hamlet, Niels Lykke i Fru Inger till Östråt. Stockman i En folkefjende, Leicester i Maria Stuart och Johannes i Ordet.[5]
Bentzon tilldelades det danska teaterpriset Teaterpokalen 1936. Han var gift med skådespelaren Betty Nansen 1927–1933.[6]
|