Vittangi församling
I dagens värld är Vittangi församling ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Från dess återverkningar på samhället till dess påverkan på ekonomin och miljön har Vittangi församling blivit en kontaktpunkt för både experter och medborgare. För att bättre förstå detta fenomen och dess implikationer är det avgörande att undersöka det ur flera perspektiv och upptäcka dess verkliga omfattning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Vittangi församling, vilket ger en omfattande översikt som sträcker sig från dess historia till dess möjliga lösningar. Med detta hoppas vi kunna belysa Vittangi församling och främja en informerad diskussion om dess betydelse idag.
| Vittangi församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Kiruna kommun |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Pastorat | Kiruna pastorat[1] |
| Bildad | 1 januari 1913 |
| av del av | Jukkasjärvi församling |
| Medlemmar | 1 393 (78 %) ()[2] |
| Folkmängd | 1 789 ()[2] |
| Upphov till | Vittangi distrikt |
| Karta | |
 i Norrbottens län.  Vittangi församlings läge i Norrbottens län. | |
| Koordinat | 68°02′51″N 21°58′33″Ö / 68.047583333333°N 21.9757°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 258402 |
| Pastoratskod | 110716 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010228 |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Vittangi församling är en församling i Norra Norrbottens kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Kiruna kommun i Norrbottens län och ingår i Kiruna pastorat.
Administrativ historik
Vittangi församling bildades som en kapellförsamling den 1 januari 1913 (enligt beslut den 8 november 1912) genom en utbrytning ur Jukkasjärvi församling av församlingens östra delar. Vittangi församling bestod enligt beslutet av byarna Kuoksu, Lainio, Masugnsby, Merasjärvi, Parakkavaara, Piilijärvi, Soppero (Lannavaara), Svappavaara, Sappisadsi (Taitsavaara), Vittangi och Vuopio. Dessutom skulle lägenheter som i framtiden kunde uppstå nedanför odlingsgränsen ingå i Vittangi församling, likaså skulle samtliga av samerna i Jukkasjärvi församling ingå i kapellförsamlingen. Vittangi kapellförsamling skulle ha gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen med moderförsamlingen.[3] Den nya församlingen hade 2 617 invånare (31 december 1912) när den bildades.[4]
Enligt beslut den 11 oktober 1918 skulle samerna som hörde till Taima, Rautusvuoma och Kaalasvuoma byalag från och med 1 maj 1919 kyrkoskrivas i Jukkasjärvi kyrkby och deras kyrkobokföring skulle tas hand om av komministern i Jukkasjärvi istället för komministern i Vittangi.[3] Den 1 maj 1919 överfördes därmed 475 invånare från Vittangi församling till Jukkasjärvi församling.[5]
Enligt beslut den 21 april 1922 blev gränsen mellan Jukkasjärvi och Vittangi församlingar exakt uppdragen.[3]
Enligt resolutionen den 11 juli 1918 var komministern i Vittangi ansvarig för kyrkobokföringen i kapellförsamlingen.[6] Mellan 1930 och 1940 upphöjdes Vittangi från en kapellförsamling och ingick i en kyrklig samfällighet med moderförsamlingen Jukkasjärvi.[7]
Den 1 januari 1995 överfördes ett område med 9 personer till Vittangi församling från Karesuando församling.[8]
Pastorat
- 1 januari 1913 till 1 januari 1949: Annexförsamling i pastoratet Jukkasjärvi och Vittangi.
- (Enligt beslut den 6 augusti 1948) 1 januari 1949 till 2014: Eget pastorat.[9][10]
- Från 2014: Församlingen ingår i Kiruna pastorat.[11]
Areal
Vittangi församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 6 280,0 kvadratkilometer, varav 6 030,4 kvadratkilometer land.[12]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vittangi församling 1915–2015[13][14][15][16][17][18] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1915 | 2 732 | |||
| 1920 | 2 435 | |||
| 1925 | 2 763 | |||
| 1930 | 2 942 | |||
| 1935 | 3 485 | |||
| 1940 | 3 813 | |||
| 1945 | 3 956 | |||
| 1950 | 3 798 | |||
| 1955 | 3 803 | |||
| 1960 | 3 854 | |||
| 1965 | 3 736 | |||
| 1970 | 3 455 | |||
| 1975 | 3 464 | |||
| 1980 | 2 995 | |||
| 1985 | 2 657 | |||
| 1990 | 2 568 | |||
| 1995 | 2 506 | |||
| 2000 | 2 193 | |||
| 2005 | 2 005 | |||
| 2010 | 1 935 | |||
| 2015 | 1 856 | |||
| Anm: 1915, 1925 och 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1920-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1975-2015: befolkning enligt 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på de fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Sveriges församlingar är därför lägre än hela rikets befolkning. | ||||
Kyrkobyggnader
Series pastorum
| Ämbetstid | Namn |
|---|---|
| 1949-1959 | Axel Kuno Åberg |
| 1960-1968 | Lars Göran Byström |
| 1 juli 1969-1 juli 1975 | Johan Sigvard Andersson |
| 1975-1978 | Carl Göran Bäckström |
| 1978-tidigast 1982 | Leo Esko Johansson |
Se även
Källor
- Ivar Hylander, red. Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap. Kungl. Skytteanska Samfundet. sid. 131-132
Noter
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.
- ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 82. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpfnsYC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (
PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1912. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1913. sid. 29. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1912.pdf. Läst 8 maj 2018
- ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1919. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1920. sid. 35 & 39. Arkiverad från originalet den 9 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180509013210/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1919.pdf. Läst 8 maj 2018
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 255. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 28* & 205. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1994 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning c, sida 186 (Läst 25 mars 2015)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 182. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 49. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 8 maj 2018.
- ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 8 maj 2018.
- ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 8 maj 2018.
- ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145426/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 8 maj 2018
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
- ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 8 maj 2018.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
