Pastorat

Utseende flytta till sidofältet dölj

Pastorat är en indelningsenhet inom en kyrka och består av en eller flera församlingar. Ett pastorat är verksamhetsområdet för en kyrkoherde, som är dess ledare.

Danska folkkyrkan

I Danska folkkyrkan är pastorat beteckningen för en prästs geografiska ansvarsområde. Folkkyrkan omfattar omkring 1 350 pastorat.

Svenska kyrkan

Inom Svenska kyrkan kan två eller flera församlingar samverka inom ett pastorat. Pastoraten leds av en präst med titeln kyrkoherde; ett pastorat kan innehålla flera församlingar. Kyrkoherden har en arbetsledande ställning för de övriga anställda i pastoratets församlingar.

En församling kan vara fristående (oegentligt kallade enförsamlingspastorat) eller ingå i ett (flerförsamlings)pastorat tillsammans med andra församlingar. Kyrkorådet är styrelse i en församling som inte ingår i ett pastorat och i ett pastorat. Församlingarna i ett pastorat har gemensam församlingsinstruktion, kyrkoherde, kyrkofullmäktige (som utses i direkta val) och kyrkoråd. Varje församling som ingår i ett pastorat har dessutom ett församlingsråd (valt av kyrkofullmäktige) som styrelse.

Äldre betydelse

Före 2014 avsåg pastorat en kyrkoherdes (tidigare pastors) tjänstgöringsområde. Ett pastorat kunde innehålla en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerförsamlingspastorat). I ett flerförsamlingspastorat kallades kyrkoherdens egen församling vanligtvis för moderförsamling och de övriga annexförsamlingar. Vissa pastorat saknade moderförsamling. Om pastoratet innefattade fler än en församling, samverkade dessa i ekonomiska frågor genom en kyrklig samfällighet (som också kunde omfatta flera pastorat). Från 2014 är pastorat detsamma som enpastoratssamfällighet.

Genom beslut den 21 augusti 1786 delade stiften upp pastorat i tre klasser i avseende till kyrkoherdens löneförmåner; de präster med högre lärdomsmeriter hamnade i första eller till viss del andra klassen. Genom lagen angående tillsättning av präster den 26 oktober 1883 upphörde uppdelningen av pastorat i klasser.

Prästagäll

Ett äldre namn på pastorat är ”prästgäll” eller ”prästagäll” Ordet är belagt i yngre fornsvenska från 1493 (præsta giæld, prestegeel och dylikt). Gäll är etymologiskt identiskt med gäld och syftar ursprungligen på den prästerliga befattningens inkomster.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ ”Pastorat”. Nationalencyklopedin. Bra Böcker. http://www.ne.se/pastorat. Läst 28 december 2011. 
  2. ^ ”Folkekirkens organisation”. www.folkekirken.dk. http://www.folkekirken.dk/om-folkekirken/. Läst 28 december 2011. 
  3. ^ 2 kap. 7 § Kyrkoordningen. Svenska kyrkan. Läst 28 december 2011.
  4. ^ 2 kap. 8 § Kyrkoordningen. Svenska kyrkan. Läst 28 december 2011.
  5. ^ ”Vad är en samfällighet?”. www.svenskakyrkan.se. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 6 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120106021340/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=658579. Läst 28 december 2011. 
  6. ^ Svenska kyrkans bestämmelser: Kyrkomötets beslut om ändringar i kyrkoordningen (SvKB 1999:1) – SvKB 2012:14 (21 november 2012) www.svenskakyrkan.se
  7. ^ Pastorat i Nordisk familjebok (första upplagan, 1888)
  8. ^ Prästgäll i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
  9. ^ Svenska Akademiens ordbok: prästgäll
  10. ^ Knut Fredrik Söderwall: Ordbok öfver svenska medeltidsspråket, tillgänglig på Språkbankens ”Karp” och Projekt Runeberg.
  11. ^ Svenska Akademiens ordbok: gäll