Karesuando
I den här artikeln kommer vi att utforska Karesuando i detalj, ett ämne som har fångat många experters uppmärksamhet de senaste åren. Karesuando är ett komplext och fascinerande ämne som har skapat stort intresse hos både den akademiska världen och allmänheten. Under de kommande sidorna kommer vi att analysera de olika aspekterna av Karesuando, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Vi kommer att dyka in i debatter, forskning och teorier relaterade till Karesuando, med målet att ge en heltäckande och uppdaterad bild av detta ständigt föränderliga ämne.
| Karesuando | |
| Kaaresuvanto Karesuvanto Gárasavvon Gáresavvon Karesuanto | |
| Tätort | |
 Karesuando kyrka med Muonioälven i förgrunden.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Distrikt | Karesuando distrikt |
| Koordinater | 68°26′27″N 22°28′50″Ö / 68.44083°N 22.48056°Ö |
| Area | 75 hektar (2023) |
| Folkmängd | 272 (2023) |
| Befolkningstäthet | 3,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Karesuando |
| Postnummer | 980 16 |
| Tätortskod | T8664 |
| Beb.områdeskod | 2584TB102 (1960–) |
| Geonames | 605314 |
  Ortens läge i Norrbottens län.
| |
| Wikimedia Commons: Karesuando | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Karesuando (finska: Kaaresuvanto eller Karesuvanto; nordsamiska: Gárasavvon eller Gáresavvon; meänkieli: Karesuanto) är en tätort i Kiruna kommun och kyrkby i Karesuando socken.
Karesuando ligger vid Muonioälven som sedan 1809 utgör gräns mellan Sverige och Finland. På den finländska sidan ligger systersamhället Karesuvanto. Bron över älven öppnades år 1980. Karesuando är Sveriges nordligaste tätort och ligger cirka 180 kilometers färdväg nordost om Kiruna. Väg E45 passerar Karesuando och Riksväg 99 slutar här. Sveriges nordligaste skola finns i Karesuando.
Historia
Byn fick sin första fasta bebyggelse 1670, då Måns Mårtensson Karesuando, i Keksis kväde kallad ”Hyvä Maunu Martinpoika”, köpte samen Henrik Nilsson Nikkas skatteland, fiskevatten, ängar och betesmarker. År 1816 byggdes den första kyrkan, detta efter att den nya riksgränsen gjorde att den gamla kyrkan i regionen, i Enontekis, kom att befinna sig utomlands.
Kyrkoherden, väckelsepredikanten och botanikern Lars Levi Læstadius verkade i Karesuando från 1826 till 1846 där han startade den väckelse som kallas læstadianismen efter honom. Från 1828 var hans bostad det så kallade Læstadiuspörtet i Karesuando.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Karesuando 1950–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 263 | ## | ||
| 1960 | 337 | 87 | ||
| 1965 | 361 | 87 | ||
| 1970 | 356 | 87 | ||
| 1975 | 341 | 90 | ||
| 1980 | 303 | 91 | ||
| 1990 | 351 | 90 | ||
| 1995 | 348 | 90 | ||
| 2000 | 327 | 90 | ||
| 2005 | 313 | 86 | ||
| 2010 | 303 | 93 | ||
| 2015 | 280 | 74 | ||
| 2020 | 279 | 74 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Vid folkräkningen år 1890 var 91 personer skrivna i Karesuando.
Samhället
Här finns F–9-grundskola, daghem, livsmedelsbutiker, kyrka, bensinstationer, diverse affärer, bibliotek, gym, badhus, hotell, vandrarhem, folktandvård, läkarmottagning, äldreboende, grill, kiosk och post.
Klimat
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kända personer från Karesuando
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 5 mars 2014.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ Elever på Sveriges nordligaste skola: ”Det är mysigt när det är mörkt”, Sveriges Television. Läst 2021-12-14. Publicerad 2021-12-14.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 239. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016.
- ^ ”Folkräkningen 1890 - Norrbottens län”. Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919035425/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=&txtfnamn=&txtenamn=&ns=exakt&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=Karesuando&yrke=&selkon=&selciv=&sortering=&action=S%F6k. Läst 9 juli 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Karesuando.- Karesuando.se
| ||||||||||||||||
