Utbildningssociologi
Idag är Utbildningssociologi ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det är en politisk debatt, ett kulturellt fenomen, ett tekniskt framsteg eller en historisk händelse, väcker Utbildningssociologi nyfikenhet och intresse hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska alla aspekter relaterade till Utbildningssociologi, analysera dess inverkan på olika områden och erbjuda en bred och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag.
Utbildningssociologin studerar bildning, utbildning, fostran, undervisning, och lärande respektive dess resultat. Detta i relation till andra delar av samhället och till mer övergripande samhälleliga processer. En central problematik vilken föreligger inom den utbildningssociologiska forskningen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar. Ett annat problemområde är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som exempelvis kulturens. Utbildningssociologer intresserar sig också för den ordning som råder i utbildningsväsendet. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.
Framstående utbildningssociologer
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.
- ^ Gordon Marshall (ed) A Dictionary of Sociology (Article: Sociology of Education), Oxford University Press, 1998
- ^ ”Utbildningssociologi”. Sveriges sociologförbund. https://www.sverigessociologforbund.se/utbildningssociologi. Läst 22 juli 2021.
- ^ ”utbildningssociologi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utbildningssociologi. Läst 22 juli 2021.
- ^ http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1057140/FULLTEXT01.pdf
.svg)