Nuförtiden är Stenstorps kyrka ett ämne som fångat mångas uppmärksamhet. Oavsett om det är för dess relevans i dagens samhälle eller dess inverkan på historien, har Stenstorps kyrka blivit en intressant plats för både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan av Stenstorps kyrka på olika aspekter av livet, från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans i den globala ekonomin. Genom detaljerad och uttömmande analys försöker vi ge en holistisk bild av Stenstorps kyrka, vilket ger våra läsare en djupare och mer fullständig förståelse av detta fenomen.
Stenstorps kyrka | |
Kyrka | |
Stenstorps kyrka i juli 2010
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Västra Götalands län |
Ort | Stenstorp |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Skara stift |
Församling | Stenstorps församling |
Koordinater | 58°16′4.44″N 13°42′29.16″Ö / 58.2679000°N 13.7081000°Ö |
Stil | Nyklassicism |
Invigd | 1817 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000002078 |
Webbplats: Svenska kyrkan - Stenstorps församling | |
Stenstorps kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Stenstorps församling i Skara stift. Den ligger i Stenstorp i nordöstra delen av Falköpings kommun.
Vid 1800-talets början revs de medeltida kyrkorna i Stenstorp, Brunnhem och Södra Kyrketorp, och 1817 byggdes en ny gemensam kyrka i Stenstorp. På platsen för de äldre, medeltida kyrkorna i Brunnhem och Södra Kyrketorp står nu klockstaplar för böneringningar under somrarna.
Kyrkan är en av stiftets tidigaste uttförd i nyklassicistisk stil. För ritningarna svarade Jacob Wilhelm Gerss och byggnaden har drag från äldre stilepoker, exempelvis det tresidigt avslutade koret. Inredningen är ljus, slät och stram i det luftiga och ljusa kyrkorummet. Det domineras av altaruppsatsen och predikstolen som är ursprungliga. Kyrkan restaurerades 1931 och 1957.
Den ljudande orgelfasaden på läktaren i väster har ett mittparti som byggdes 1842 av Johan Nikolaus Söderling vilket kompletterades med tillbyggda sidor 1913. Verket som tillkom 1962 är tillverkat av Frederiksborg Orgelbyggeri. Det renoverades och omdisponerades 1999 av Walter Thür Orgelbyggen. Instrumentet har nitton stämmor fördelade på två manualer och pedal.[2] Orgeln har följande disposition:[2]
Man I. Huvudverk C-f3 | Man II. Svällverk C-f3 | Pedal | Koppel |
---|---|---|---|
Rörflöjt 8' | Gedackt 8' | Subbas 16' | II/I |
Vox candida 8' | Koppelflöjt 4' | Octava 8' | II/P |
Principal 4' | Principal 2' | Octava 4' | I/P |
Gedacktflöjt 4' | Nasat 1 1/3' | Kvintadena 2' | |
Waldflöjt 2' | Cymbel 2 chor | Fagott 16' | |
Mixtur 4 chor | Sesquialtera 2 chor | ||
Dulcian 16' | Rörskalmeja 8' | ||
Tremulant |