I den här artikeln kommer Röjning att behandlas ur ett omfattande och djupt perspektiv, och utforska dess många aspekter och konsekvenser på olika områden av livet. Genom en detaljerad och genomtänkt analys kommer vi att söka till fullo förstå den betydelse och inverkan som Röjning har på dagens samhälle, samt de möjliga lösningarna eller alternativen till de utmaningar det innebär. Olika tillvägagångssätt och synpunkter kommer att undersökas för att erbjuda en holistisk och berikande vision av Röjning, med syftet att främja debatt och kritisk reflektion kring detta ämne som är så aktuellt idag.
Röjning, är en åtgärd inom trakthyggesbruk som utförs i nyligen föryngrade bestånd. Vid röjningen avvecklas oönskade plantor och träd så att ett visst, någorlunda enhetligt, förband uppnås. De kvarvarande trädens diametertillväxt ökar kraftigt eftersom markens produktionsförmåga kommer att koncentreras till ett mindre antal träd. Genom att röja kan man också påverka trädslagsblandningen (vanligen är det av långsiktigt ekonomiska skäl önskvärt att minska lövinslaget). Vid röjningen är det även möjligt att ta bort träd som drabbats av skador eller förvuxit (så kallade vargar).
Röjning utförs idag motormanuellt med motordriven röjsåg eller maskinellt med motormanuell fällning i zonerna där maskinen ej kommer åt. Till skillnad från gallringar tas inget gagnvirke ut vid röjningar. De röjda träden lämnas kvar och får gödsla skogsmarken. Detta gör röjningen till en skogsvårdande åtgärd som på kort sikt bara är en kostnad för skogsägaren. På lång sikt är dock röjning en viktig kvalitetsdanande åtgärd och redan till första gallringen är ett välröjt bestånd en förutsättning för att en gallringsskördare ska kunna komma åt att manövrera kranen inuti beståndet.
Oröjda bestånd förmår inte sällan att på lång sikt producera ungefär lika många, eller fler, skogskubikmeter per hektar som röjda avdelningar; problemet är att denna virkesvolym i oröjd skog fördelas på ett alltför stort antal alltför klena stammar. Eftersatta röjningar har blivit ett stort problem i svenskt skogsbruk efter att Skogsvårdslagen liberaliserades.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||