I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Granbarkborre på vårt nuvarande samhälle. Granbarkborre har visat sig vara ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. Med tiden har Granbarkborre spelat en avgörande roll i utvecklingen av vår kultur, hur vi förhåller oss till andra och utvecklingen av teknik. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Granbarkborre har format vår uppfattning om världen och hur dess närvaro fortsätter att påverka våra liv idag. Denna studie kommer att tillåta oss att bättre förstå betydelsen och omfattningen av Granbarkborre i den samtida världen.
Granbarkborre | |
![]() Larv, puppa och vuxen individ av granbarkborre | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
Underordning | Allätarbaggar Polyphaga |
Familj | Vivlar Curculionidae |
Underfamilj | Barkborrar Scolytidae |
Släkte | Ips |
Art | Granbarkborre I. typographus |
Vetenskapligt namn | |
§ Ips typographus | |
Auktor | Linné, 1758 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Granbarkborre (Ips typographus), är en art i insektsordningen skalbaggar som tillhör familjen barkborrar. Den kallas ibland även för åttatandad barkborre.
Granbarkborren har en kroppslängd på 4,5 till 5,5 millimeter. Färgen är mörkbrun. På varje täckvinges bakre del finns en urgröpning som kantas av fyra så kallade "tänder".
I Sverige är granbarkborren allmänt förekommande i hela landet.
Förökningen sker genom att hanen gräver sig genom barken på en gran och gör en så kallad parningskammare under barken, där parningen sker. Varje hona (1-4st per hane) gräver sedan en modergång ut från parningskammaren i träfibrernas riktning. Längs väggarna lägger hon sina ägg och efter kläckningen äter larverna egna gångar vinkelrätt ut från modergången. På detta sätt uppstår det för arten karakteristiska gnagmönstret på träet direkt under barken. Från modergången och utåt, kan det tydligt ses hur varje larvgång blir bredare ju längre ut den kommer. Detta beror på att larven växer och utvecklas till flygfärdig insekt. Varje larvgång avslutas följaktligen sedan med ett utflygshål.
Granbarkborren kan uppträda som en svår skadeinsekt på gran. Den angriper främst försvagade granar, men även obarkat timmer kan bli angripet. Obarkat virke (avverkat eller stormfällt) måste forslas bort ur granplanteringar och granskog innan det legat länge, om man vill minska spridning av granbarkborre. I synnerhet i samband med stormfällning av granskog kan massförökning ske och då finns risk för att även friska träd angrips. Timmer och massaved får nedsatt kvalitet, eftersom granbarkborren för med sig blånadssvampar som missfärgar splintveden. I den svenska skogsvårdslagen finns anvisningar om hur stor volym per hektar av vindfällda granar som får finnas, och hur länge obarkat virke får lagras i skogen.[1] Träd som granbarkborren dödat utgör livsrum för en lång rad organismer under många år. Klibbticka koloniserar döda granar och en rad insekter lever i dess fruktkroppar och den mycelrika veden.
|