Grundyta
I den här artikeln kommer vi att undersöka ämnet Grundyta på djupet och ta upp dess olika aspekter, dess betydelse idag och dess inverkan på olika områden. Vi kommer att fördjupa oss i dess ursprung, dess utveckling över tid och de olika perspektiv som finns på frågan. Likaså kommer vi att analysera hur Grundyta har påverkat samhället, kulturen och människors dagliga liv, samt dess relevans i det globala sammanhanget. Genom hela artikeln kommer vi att presentera olika expertutlåtanden och relevanta studier som gör det möjligt för läsaren att fördjupa sig i en djup och komplett analys av Grundyta, i syfte att berika deras förståelse och kunskap om detta ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett enskilt träds grundyta är arean av ett tvärsnitt genom stammen, vanligtvis i brösthöjd (1.3 m över marken).
För att beräkna grundytan för ett träd , använd trädets diameter i brösthöjd i cm med följande ekvation:
Resultatet har enheten m2. (Observera: Faktorn 0.0001 är för att konvertera från cm2 till m2)
Med begreppet grundyta menas dock i gängse bruk egentligen beståndsgrundyta, vilket är samtliga stammars brösthöjdsgrundyta på en viss areal, vanligen uttryckt i kvadratmeter per hektar (m²/ha).
Grundytan är ett centralt begrepp inom skogsuppskattning, eftersom man med kännedom om grundytan och exempelvis en medelhöjd för ett bestånd kan kubera och med vissa omräkningar få fram virkesvolymen i beståndet. Grundytan kan bestämmas genom att med klave mäta stammens diameter och sedan göra en geometrisk beräkning. I praktiken används dock ett särskilt instrument, ett relaskop.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||