Pusa
I den här artikeln kommer vi att utforska den spännande världen av Pusa, som har fångat intresset hos många forskare, experter och entusiaster de senaste åren. Från sitt ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har Pusa spelat en betydande roll inom ett brett spektrum av områden, från vetenskap och teknik till populärkultur och politik. På dessa sidor kommer vi att undersöka de många aspekterna av Pusa, såväl som dess implikationer och perspektiv för framtiden. Förbered dig på att ge dig ut på en gripande och ögonöppnande resa som kommer att utmana din förståelse av Pusa och leda dig att fundera över dess betydelse i dagens värld. .
| Pusa | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| (orankad) | Sälar |
| Familj | Öronlösa sälar Phocidae |
| Släkte | Pusa Scopoli, 1771 |
| Arter | |
| Synonymer | |
| Phoca (men se text) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Pusa är ett släkte med öronlösa sälar, inom familjen Phocidae, som första gången beskrevs taxonomiskt av Giovanni Antonio Scopoli 1771. Släktets tre arter ansågs tidigare tillhöra släktet Phoca och vissa auktoriteter placerar dem fortfarande i det släktet.
De tydligaste skillnaderna mot släktet Phoca är okbensbågen i kraniet som är tydlig utskjutande så att den blir synlig från baksidan. Dessutom är fläckarna på pälsen större och de bildar ofta ringar.[1]
Genetiska undersökningar av arternas mitokondriella DNA visade att släktena Phoca, Halichoerus och Pusa bildar en klad i underfamiljen Phocinae medan släktena Pagophilus och Histriophoca bildar den andra kladen (relationen till släktena Cystophora och Erignathus undersöktes inte).[2]
En genetisk studie från 2004 hittade inga bevis att släktets tre arter skulle ha en gemensam anfader.[3]
Arter
Arterna är[2], utbredning enligt IUCN[4]:
- Kaspisk säl (Pusa caspica), lever i Kaspiska havet.
- Vikare (Pusa hispida), hittas i Norra ishavet, söderut till Aleuterna, norra Japan, nordöstra Labradorhalvön och norra Norge. Avskilda populationer finns i Östersjön och i finska insjöar.
- Bajkalsäl (Pusa sibirica), förekommer i Bajkalsjön.
Referenser
- ^ Yeong-Seok, Baccus och Koprowski (2018). ”Key to Phocidae”. Mammals of Korea. National Institute of Biological Resources, South Korea. sid. 269
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Pusa” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ Palo & Väinölä (2004). ”The enigma of the landlocked Baikal and Caspian seals” (på engelska). Biological Journal of the Linnean Society 88: sid. 61-72. http://web.corral.tacc.utexas.edu/UAF/arctos/2011_08_16/Palo_etal_2006_The_enigma_of_the_landlocked_Baikal_and_Caspian_seals_addressed_through_phylogeny_of_phocine_mitochondrial_sequences.pdf. Läst 6 oktober 2019.
- ^ Pusa på IUCN:s rödlista, besökt 6 oktober 2019.
Externa länkar
|