Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Ryggsträngsdjur, som har blivit allt mer relevant i dagens samhälle. Ur olika perspektiv och sammanhang har Ryggsträngsdjur blivit en intressant plats för ledare, forskare, akademiker och allmänheten. Genom historien har Ryggsträngsdjur varit föremål för diskussion och debatt, vilket underblåst samtal och frågor som har lett till betydande framsteg inom olika områden. I denna mening är det viktigt att fördjupa sig djupare i analysen av Ryggsträngsdjur, med tanke på dess nuvarande inverkan och de möjliga framtida implikationer som den tillåter oss att se. Därför kommer denna artikel att försöka erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision av Ryggsträngsdjur, med syftet att främja större förståelse och reflektion kring detta ämne som är så relevant i dagens samhälle.
Ryggsträngsdjur | |
![]() lansettfisk (Branchiostoma lanceolatum) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Underrike | Eumetazoa |
(orankad) | Bilateria |
Överstam | Deuterostomia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Vetenskapligt namn | |
§ Chordata | |
Auktor | Bateson, 1885 |
Understammar | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med |
Ryggsträngsdjur eller kordater (Chordata) är en djurstam som innefattar ryggradsdjuren, manteldjuren och lansettfiskarna. Gemensamt för alla ryggsträngsdjur är att de åtminstone under någon period av sitt leverne får ryggen förstärkt av en ryggsträng, samt ett nervrör som går utefter ryggsidan. Hos människan motsvaras nervröret av ryggmärgen.
Ryggsträngsdjuren utvecklades under den kambriska explosionen. Närmast besläktade grupper är tagghudingar och svalgsträngsdjur.
Ryggsträngsdjurens ryggsträng är oftast helt utvecklad, men de mer basala grupperna saknar det skyddande kalkhölje som en ryggrad utgör hos ryggradsdjuren. Gemensamt för alla ryggsträngsdjur är att de under åtminstone någon del av sitt liv har en ryggsträng som förstärkning utefter ryggen. Ryggsträngen ger kroppen böjlighet och stadga. Dessutom har alla ryggsträngsdjur ett nervrör utefter ryggsidan som är deras viktigaste nervledning. Hos människor motsvaras det av ryggmärgen. Hos ringmaskar och leddjur motsvaras nervledningen av bukgangliekedjan.
Ryggsträngsdjuren förekommer över hela jorden, och omkring 48 000 arter har beskrivits (2013). I Sverige fortplantar sig 525 av dessa, och ett antal fiskar och fåglar förekommer sporadiskt.
Ryggsträngsdjuren delas in i ryggsträngsdjur utan ryggrad, vilka innefattar manteldjuren, såsom sjöpungar, och lansettfiskarna. De har en ryggsträng men saknar ett ryggradsskelett. Störst avsaknad av ryggsträng noteras hos manteldjuren, där enbart larverna har ryggsträng och nervrör. När de växer tillbakabildas deras nervsystem successivt. Sjöpungen till exempel sitter därför på ett fast underlag efter att nervsystemet tillbakabildats, där de fungerar som filtrerare.
Ryggradsdjuren å andra sidan har en ryggrad och ett ryggradsskelett, vilket har möjliggjort betydligt större djur än inom de andra djurstammarna. Blåvalen är exempelvis förmodligen det största djur som någonsin har levat, och några ryggsträngsdjur eller lägre stammar har aldrig uppnått samma storlek.
Ryggsträngsdjuren har följande systematiska indelning:
Stam: Ryggsträngsdjur (Chordata)
|
|