Pommes frites
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Pommes frites, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom åren. Pommes frites har varit föremål för debatt, forskning och inspiration och har satt outplånliga spår i samhället. Från dess ursprung till dess relevans idag har Pommes frites genererat oändliga diskussioner och väckt passionerat intresse hos dem som vill förstå dess innebörd och inverkan på världen omkring oss. Genom den här artikeln ska vi försöka belysa Pommes frites och utforska de olika aspekterna som gör den så spännande och relevant i det aktuella sammanhanget.
Pommes frites (, ibland stavat pomfritt efter uttalet) är potatis som har skurits i stavar och därefter friterats. Namnet pommes frites kommer av franskans pommes de terre frites som ordagrant betyder "friterade jordäpplen", det vill säga friterade potatisar. I folkmun kallat bland annat "pommes" och "strips", i Finland även "franskisar" som liksom finskans "ranskalaiset (perunat)" och "ranskikset" kommer från benämningen "fransk potatis".
Ursprunget är osäkert, men många menar att de härstammar från Belgien. En inte helt bekräftad historia, med ursprung hos den belgiske historikern Jo Gerard, gör gällande att ursprunget skulle ha varit i Meuse-dalen mellan Dinant och Liège i dåvarande Spanska Nederländerna 1680, där friterad fisk lokalt skulle ha varit en vanlig maträtt. En sträng vinter skulle ha gjort att det inte gick att få upp någon fisk från floden, och man skulle därför ha skurit potatis i bitar och friterat dessa som substitut.
Pommes frites blev dock känt över hela världen i och med snabbmatskedjornas expansion.
Användning
Pommes frites äts ofta som tillbehör till kött, fisk och korv. I snabbmatsrestauranger världen över är hamburgare med pommes frites en vanlig kombination. I Storbritannien är friterad fisk och pommes frites en klassisk kombination under namnet fish and chips, och denna maträtt har även spritt sig till många andra länder. I det troliga ursprungslandet Belgien samt i Nederländerna är det vanligt att äta pommes frites på egen hand som en snabbmatsrätt, köpt i fasta eller mobila gatukök som enbart eller huvudsakligen säljer denna rätt. Majonnäs är ett vanligt tillbehör till pommes frites som äts på detta sätt, och används då som dippsås. Musslor (kokta och marinerade) och pommes frites – moules et frites – betraktas som Belgiens nationalrätt, och pommes frites är där fullt accepterat som ett tillbehör även på eleganta restauranger.
Näringsinnehåll och hälsorisker
De flesta typer av färdigköpt pommes frites innehåller mycket fett, främst från vegetabiliska oljor. Fettinnehållet kan dock variera mycket beroende på stavarnas tjocklek och friteringsmetod. I april 2002 kom rön om att pommes frites (i likhet med andra kraftigt uppvärmda produkter innehållande stärkelse) innehöll för höga värden av det cancerframkallande ämnet akrylamid. Riskerna har dock tonats ned senare.
Varianter
Friterad potatis finns i många former.
- Pommes frites – 1×1×5 cm tjocka långa stavar, ofta räfflade.
- Pommes strips – längre och tunnare än frites, oräfflade.
- Pommes mirette – 1–1,5 cm stora tärningar.
- Pommes château – klyftor.
- Pommes noisettes – kulor uttagna med potatisjärn.
- Pommes allumettes – tändstickor.
- Pommes pailles – halmstrån.
- Pommes chips – flarn.
- Pommes gaufrettes – våfflor.
- Pommes soufflées – kuddar.
Källor
- ^ ”pommesfrites | SAOL | svenska.se”. https://svenska.se/saol/?sok=pommesfrites&pz=4. Läst 29 maj 2024.
- ^ ”Har du koll på dina favoriträtters faktiska ursprung?”. RES.se. 30 augusti 2022. https://res.se/har-du-koll-pa-dina-favoritratters-faktiska-ursprung. Läst 29 maj 2024.
- ^ Belgianfries.com: History Arkiverad 6 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 18 augusti 2009 (engelska)
- ^ ”Belgien, Frankrike och Spanien slåss om pommes frites”. VÄRLDENS HISTORIA. 17 juni 2021. https://varldenshistoria.se/kultur/gastronomi/varifraan-kommer-pommes-frites. Läst 29 maj 2024.
- ^ ”Giftlarmen vi minns: Så gick det sen för ”livsfarliga” maten | Land.se”. www.land.se. https://www.land.se/mat-dryck/giftlarm-akrylamid. Läst 29 maj 2024.
- ^ Stora kokboken, 31:a upplagan 1971, Wezäta förlag. Sid. 144.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
