Raspeball
Idag ska vi prata om Raspeball, ett ämne som har fått relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på samhället. Raspeball har fångat uppmärksamheten hos experter och fans och skapat en stor debatt kring dess konsekvenser och konsekvenser. När vi går framåt i den digitala tidsåldern har Raspeball blivit ett återkommande tema inom olika områden, från teknik till samhällsvetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Raspeball, analysera dess olika perspektiv och dess inflytande på vårt dagliga liv.
Raspeball, även känt som klubb, kumle, komle eller kompe,[1] är i den norska husmanskosten beteckningar för en sorts kokt potatisbaserad maträtt. Den består av riven potatis (typiskt hälften kokt och hälften rå), salt, mjöl och någon form av kött, oftast lamm eller fläsk.
Rätten är vanlig i Sørlandet där den kallas "kompe", Vestlandet där den kallas "raspeball" eller "komle" och Trøndelag där den kallas "klubb". I Vestlandet äts den traditionellt på torsdagar och förekommer där (analogt med den svenska ärtsoppan) ofta på lunchrestauranger just denna dag.
Se även
- Kroppkakor, en sydostsvensk motsvarighet
- Palt, en nordsvensk motsvarighet
- Cepelinai, Litauens nationalrätt
- Klöße, en sydtysk och österrikisk variant utan köttfyllning
Referenser
- ^ ”Matkontrollen kårer Norges beste raspeball” (på norska). TV 2. https://www.tv2.no/v/988962/. Läst 29 oktober 2018.