I den här artikeln ska vi ta upp frågan om Ovansjö landskommun, som har fått stor relevans de senaste åren. Ovansjö landskommun är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor inom olika områden, från akademiker till professionella, på grund av dess inverkan och relevans i dagens samhälle. Genom historien har Ovansjö landskommun varit föremål för studier, debatt och reflektion, vilket visat på dess betydelse inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Ovansjö landskommun, utforska dess olika aspekter, dess utveckling över tid och dess inflytande på det samtida samhället.
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 8 mars 1946) fastställdes gränsen mellan Ovansjö landskommun och församling och Svärdsjö landskommun och församling i Kopparbergs län. I samband med detta överfördes från Svärdsjö till Ovansjö vissa obebodda områden omfattande en areal av 2,45 km², varav 2,44 km² land. I motsatt riktning överfördes vissa obebodda områden omfattande en areal av 0,349 km², varav 0,347 km² land.[3]
Den 1 januari 1967 överfördes till Sandvikens stad och församling från Ovansjö landskommun och församling ett område med 12 invånare och omfattande en areal av 5,10 km², varav 5,05 km² land, samt i motsatt riktning ett obebott område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land.[4]
Den 1 januari 1971 blev Ovansjö landskommun del av den nya Sandvikens kommun.
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Ovansjö församling, som var delad mellan Ovansjö landskommun och Storviks köping.
Kommunvapnet
Blasonering: I fält av silver en röd hjort, gående på röd stam, belagd med nio fembladiga blommor av silver, ordnade fem och fyra.[5]
Ovansjö landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 443,72 km², varav 401,47 km² land.[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1958 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 439,34 km², varav 399,76 km² land.[6]
^a Tätorten Storvik var delad mellan Ovansjö landskommun (361 inv.) och Storviks köping (2 182 inv.) ^b Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 100. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen. ^c Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 313. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen. ^d Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 1 103. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen. ^e Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 366. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen. ^f Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 593. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.[8]
Fotnoter
^Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 87
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 104 & 106. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 18 november 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
