I dagens värld har Järbo landskommun, Gästrikland tagit en ledande roll inom olika områden i livet. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på tekniken har Järbo landskommun, Gästrikland blivit ett oerhört viktigt ämne att analysera och diskutera. Allt eftersom tiden går fortsätter Järbo landskommun, Gästrikland att vara ett relevant ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Järbo landskommun, Gästrikland, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på nuet. Dessutom kommer vi att undersöka vikten av att noggrant förstå och analysera rollen Järbo landskommun, Gästrikland spelar idag, och hur detta kan påverka framtiden.
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 1 juni 1945) överfördes till Järbo landskommun och församling från Ockelbo landskommun och församling den obebodda fastigheten Lenåsen 1:2 omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land.[1]
Kommunen påverkades inte av kommunreformen 1952 och förblev oförändrad fram till den 1 januari 1971 då den kom att bli en del av den nya Sandvikens kommun.[2]
Järbo landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 144,42 km², varav 141,12 km² land.[1] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1958 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 144,62 km², varav 140,61 km² land.[4]
Tätorter i kommunen 1960
I Järbo landskommun fanns tätortenJärbo, som hade 1 604 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 57,8 procent.[5]
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 104 & 106. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 18 november 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
