I dagens värld har Hälsingtuna landskommun blivit ett ämne av ökande intresse för ett brett spektrum av sektorer. Allt eftersom samhället utvecklas över tid blir betydelsen av Hälsingtuna landskommun alltmer uppenbar, eftersom den påverkar våra liv på sätt som vi inte ens kunde föreställa oss tidigare. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen har Hälsingtuna landskommun fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och konsumenter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Hälsingtuna landskommun och dess relevans i den samtida världen.
1 januari 1886 (enligt beslut den 17 april 1885) ändrades namnet från Tuna landskommun till Hälsingtuna landskommun (då stavat Helsing-Tuna).
Den 23 november 1906 inrättades Åviks municipalsamhälle i ett område nära Hudiksvalls stad som var delat mellan Hälsingtuna landskommun och Idenors landskommun. Den 1 januari 1911 inkorporerades detta område i staden varvid municipalsamhället upplöstes.
Den 1 januari 1954 överfördes från Hälsingtuna landskommun och församling till Delsbo landskommun och församling ett obebott område (Hallsta 2:7) omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land. Samma datum överfördes från Hälsingtuna landskommun och Rogsta församling till Harmångers landskommun och församling ett område med 94 invånare och omfattande en areal av 0,433 km², varav 0,430 km² land.
Den 1 januari 1955 överfördes till Hälsingtuna landskommun och församling från Forsa landskommun och Högs församling ett obebott område omfattande en areal av 0,04 km², varav allt land.
Kommunen upphörde den 1 januari 1965 då den gick upp i Hudiksvalls stad. Hälsingtuna landskommun hade vid dess upplösning 3 279 invånare. Sedan 1 januari 1971 tillhör området den nuvarande Hudiksvalls kommun.
Hälsingtuna landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 360,36 km², varav 341,73 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar samt områdesöverföringar färdiga den 1 januari 1961 omfattade landskommunen samma datum en areal av 361,90 km², varav 345,21 km² land.
PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 79-80. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T1l4UijN?url=http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 16 november 2017 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
