I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Omikron Bootis på djupet och undersöka dess innebörd, inverkan och relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys som gör att vi kan förstå vikten av Omikron Bootis inom olika områden av det dagliga livet. Genom olika perspektiv och tillvägagångssätt kommer vi att ta upp dess implikationer på både individuell och kollektiv nivå, och lyfta fram dess inflytande inom olika sektorer. På samma sätt kommer vi att undersöka vilken roll Omikron Bootis spelar i det aktuella sammanhanget, vilket ger en heltäckande vision som gör det möjligt för läsaren att förstå dess betydelse och inverkan i den samtida världen.
Omikron Bootis (ο) | |
![]() | |
Observationsdata Epok: J2000 | |
---|---|
Stjärnbild | Björnvaktaren |
Rektascension | 14t 45m 14,46026s[1] |
Deklination | +16° 57′ 51,4078″[1] |
Skenbar magnitud () | 4,60[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G8.5 III Ve[3] |
U–B | +0,75[2] |
B–V | +0,98[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -9,18[4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +60,69[1] mas/år Dek.: -50,56[1] mas/år |
Parallax () | 13,42 ± 0,24[1] |
Avstånd | 243 ± 4 lå (75 ± 1 pc) |
Absolut magnitud () | 0,70[5] |
Detaljer | |
Massa | 2,05[4] M☉ |
Radie | 11[6] R☉ |
Luminositet | 85[4] L☉ |
Temperatur | 4 864 ± 25[4] K |
Metallicitet | -0,10 ± 0,08[6] dex |
Vinkelhastighet | 3,6[6] km/s |
Ålder | 2,72[4] miljarder år |
Andra beteckningar | |
ο Boo, 35 Bootis, BD+17° 2780, GC 19858, GJ 9493, HD 129972, HIP 72125, HR 5502, SAO 101184[7] |
Omikron Bootis (ο Bootis, förkortad Omikron Boo, ο Boo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en skenbar magnitud av 4,60[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 13,4 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 243 ljusår (75 parsek) från solen.
Omikron Bootis är en gul till orange jättestjärna av spektralklass G8.5 III,[3] som hör till den så kallade "röda klumpen", vilket anger att den genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna.[8] Även om den visar ett högre överskott av barium än vad som är normalt för en stjärna av denna typ, anser Williams (1975) att dess status som en Bariumstjärna är "mycket tvivelaktig".[9] Den har en massa som är omkring dubbelt så stor[4] som solens massa, en radie som är ca 11[6] gånger solens radie och avger ca 85[4] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 900 K.[4]