1 Bootis
I dagens värld har 1 Bootis blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har 1 Bootis fångat uppmärksamheten hos människor från olika områden, genererat motstridiga åsikter och passionerade diskussioner. Det spelar ingen roll om det är en vetenskaplig upptäckt, en offentlig person eller en historisk händelse, 1 Bootis har lyckats överskrida gränser och väcka uppmärksamhet från samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska inverkan och relevans av 1 Bootis i vår värld idag, och analysera dess betydelse i olika sammanhang och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet.
| 1 Bootis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Björnvaktaren |
| Rektascension | 13t 40m 40,46926s[1] |
| Deklination | +19° 57′ 20,5839″[2] |
| Skenbar magnitud () | 5,71[3] (5,78 (V) + 9,60)[4] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A1 V[2] + Am[4] |
| U–B | +0,02[3] |
| B–V | 0,017 ± 0,009[5] |
| Variabeltyp | Misstänkt variabel stjärna[6] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -24,90 ± 3,00[7] km/s km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -46,759 ± 0,152[1] mas/år Dek.: 23,302 ± 0,081[1] mas/år |
| Parallax () | 10,2412 ± 0,0898[1] |
| Avstånd | 318 ± 3 lå (97,6 ± 0,9 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,79[8] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,54 ± 0,09[8] M☉ |
| Radie | 2,53[7] R☉ |
| Luminositet | 56[8] L☉ |
| Temperatur | 9 863[8] K |
| Vinkelhastighet | 60[9] km/s |
| Ålder | 323[8] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| CCDM J13407+1958A, GC 18485, HR 5144, UBV 12243, GCRV 8085, IDS 13359+2028 A, uvby98 100119055, STF 1772A, GEN# +1.00119055, PPM 129992, WDS J13407+1957A, ADS 8991 A, GSC 01462-00202, ROT 1985, WEB 11770, AG+20 1439, HD 119055, SAO 82942, YZ 20 4852, BD+20 2858, HIC 66727, SKY# 25144, ZEH2003 RX J1340.6+1957 1, CSI+20 2858 1, HIP 66727, TYC 1462-202-1, Gaia DR2 1249218214732128640[2] | |
1 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[4] i västra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[2] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,71[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,3[8] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 318 ljusår (ca 98 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av ca -25 km/s.[10]
Egenskaper
Primärstjärnan 1 Bootis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A1 V.[9] Den har en massa som är ca 2,5[8] gånger solens massa, en radie som är ca 2,5[7] gånger större än solens och utsänder ca 56[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 9 900 K.[9]
Stjärnan är en misstänkt variabel[6] och har en skenbar magnitud av +5,75 som varierar utan fastställd amplitud eller periodicitet.[6]
1 Bootis A har en följeslagare, 1 Bootis A, av skenbar magnitud 9,60[4] som möjligen är en stjärna i huvudserien med en massa liknande solens och utstrålar 76 procent av solens ljusstyrka vid en effektiv temperatur på 6 370 K.[8] Konstellationen är en källa till röntgenstrålning, som troligen kommer från följeslagaren.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1 Boötis, 3 oktober 2019.
Noter
- ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ ”Basic data: * 1 Boo – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=1+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 25 juni 2019.
- ^ Lutz, T. E.; Lutz, J. H. (June 1977), "Spectral classification and UBV photometry of bright visual double stars", Astronomical Journal, 82: 431–434, Bibcode:1977AJ.....82..431L, doi:10.1086/112066
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=66727. Läst 25 juni 2019.
- ^ ”NSV 19918” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=58353. Läst 25 juni 2019.
- ^ https://www.universeguide.com/star/1bootis. Hämtad 2019-10-03.
- ^ Hubrig, S.; et al. (June 2001), "Search for low-mass PMS companions around X-ray selected late B stars", Astronomy and Astrophysics, 372: 152–164, arXiv:astro-ph/0103201, Bibcode:2001A&A...372..152H, doi:10.1051/0004-6361:20010452
- ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
- ^ Evans, D. S. (June 24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick (eds.), The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E
