39 Bootis

I den här artikeln kommer vi att utforska 39 Bootis på djupet, ett ämne som har fångat miljontals uppmärksamhet de senaste åren. Från sitt ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har 39 Bootis spelat en betydande roll inom olika områden och genererat debatter, kontroverser och reflektioner kring dess betydelse och relevans. Utefter dessa linjer kommer vi att undersöka de många aspekterna av 39 Bootis, från dess mest grundläggande komponenter till dess mest avancerade applikationer, i syfte att ge en heltäckande och komplett vision av detta spännande ämne.

39 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 49m 41,29265s[1]
Deklination+48° 43′ 14,9077″[2]
Skenbar magnitud ()5,68[3], (6,36 + 6,72)[4]
Stjärntyp
SpektraltypF8 V + F7 V[5]
B–V+0,501 ± 0,026[6]
Astrometri
Radialhastighet ()-30,90 ± 0,3[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -77,94 ± 0,53[1] mas/år
Dek.: -100,83 ± 0,49[1] mas/år
Parallax ()14,58 ± 0,51[1]
Avstånd223,71[8]  (68,59[8] pc)
Absolut magnitud ()1,50[8]
Detaljer
Massa1,29 / 1,05[9] M
Radie3,95[8] R
Luminositet21,68[8] L
Temperatur6 285[8] K
Metallicitet0,06[10] dex
Vinkelhastighet161,0[11] km/s
Ålder1,30[10] miljarder år
Andra beteckningar
ADS 9406 AB, GC 19972, IDS 14463+4908 AB, UBV M 20409, GCRV 65074, IRAS 14479+4855, UCAC4 694-054160, STF 1890, GEN# +1.00131041J, 2MASS J14494135+4843148, uvby98 100131041, AG+48 1158, HD 131041, PPM 54359, WDS J14497+4843AB, AKARI-IRC-V1 J1449413+484315, HIC 72524, SAO 45231, WEB 12472, BD+49 2326, HIP 72524, SKY# 26926, WISE J144941.29+484316.8, CSI+49 2326 1, HR 5538, TD1 1777[2]

39 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna[4] i den norra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[12] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,68[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 14,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 224 ljusår (ca 69 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på −31 km/s.[3]

Egenskaper

Primärstjärnan 39 Bootis A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F8 V.[5] Den är i sig en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 12,822 dygn, en excentricitet av 0,39[13] och en vinkelseparation av 2,021 mas. Den har en massa som är ca 1,3 (+ 1,0)[9] gånger solens massa, en radie som är ca 4[8] gånger större än solens och utsänder ca 22[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 300 K.[8]

Följeslagaren 39 Bootis B har en magnitud av 6,72[4] och spektralklass F7 V[5] och har en massa av 1,25[9] solmassor. Den är separerad från primärparet med 2,9 bågsekunder och har en omloppsperiod på 1 347 653 år.[9] Konstellationen är en källa till röntgenstrålning med en styrka på 41,4 × 1028 erg/s.[14]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 39 Boötis, 27 oktober 2019.

Noter

  1. ^ van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: * 39 Boo – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=39+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 30 juni 2019. 
  3. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  5. ^ Abt, Helmut A. (2009). "MK Classifications of Spectroscopic Binaries". The Astrophysical Journal Supplement. 180 (1): 117–18. Bibcode:2009ApJS..180..117A. doi:10.1088/0067-0049/180/1/117.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=72524. Läst 30 juni 2019. 
  7. ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  8. ^ ”39 Boötis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/39bootis. Läst 30 juni 2019. 
  9. ^ Tokovinin, A.; et al. (2008). "Tertiary companions to close spectroscopic binaries". Multiple Stars Across the H-R Diagram, ESO Astrophysics Symposia. Berlin Heidelberg. p. 129. arXiv:astro-ph/0601518. Bibcode:2006yCat..34500681T. doi:10.1051/0004-6361:20054427. ISBN 978-3-540-74744-4.
  10. ^ Casagrande, L.; et al. (June 2011). "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey". Astronomy and Astrophysics. 530: A138. arXiv:1103.4651. Bibcode:2011A&A...530A.138C. doi:10.1051/0004-6361/201016276.
  11. ^ Pizzolato, N.; et al. (September 2000). "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases". Astronomy and Astrophysics. 361: 614–628. Bibcode:2000A&A...361..614P.
  12. ^ "39 Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 12 maj 2019.
  13. ^ Pourbaix, D.; et al. (2004). "SB9: The Ninth Catalogue of Spectroscopic Binary Orbits". Astronomy & Astrophysics. 424: 727–732. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2009yCat....102020P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  14. ^ Pizzolato, N.; et al. (September 2000). "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases". Astronomy and Astrophysics. 361: 614–628. Bibcode:2000A&A...361..614P.

Externa länkar