26 Bootis

I dagens värld har 26 Bootis blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Både professionellt och personligt har 26 Bootis satt en djup prägel på våra liv och hur vi interagerar med världen omkring oss. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på populärkulturen är 26 Bootis fortfarande ett hett ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 26 Bootis och dess relevans i vårt nuvarande samhälle, vilket ger en heltäckande bild av dess betydelse och konsekvenser för framtiden.

26 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 32m 32,5423s[1]
Deklination+22° 15′ 36,2033″[2]
Skenbar magnitud ()5,91[3], 5,897 ± 0,009 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF2 IV[4]
B–V+0,391 ± 0,005[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-16,5 ± 1,8[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -127,019 ± 0,133[1] mas/år
Dek.: 39,662 ± 0,140[1] mas/år
Parallax ()17,3311 ± 0,0774[1]
Avstånd176,21[6]  (54,02[6] pc)
Absolut magnitud ()2,25[6]
Detaljer
Radie2,43+0,03-0,06[1] R
Luminositet11,553 ± 0,065[1] L
Temperatur6 826+40,5-88,5[1] K
Metallicitet0,08[4] dex
Vinkelhastighet55,8 ± 2,8[7] km/s
Ålder1,557[8] miljarder år
Andra beteckningar
GSC 01482-01131, N30 3292, uvby98 100127739, AG+22 1456, HD 127739, PPM 103391, WEB 12297, BD+22 2715, HIC 71115, 1RXS J143232.7+221519, WISEA J143232.44+221536.4, FK5 3151, HIP 71115, SAO 83395, YZ 22 5095, GC 19611, HR 5434, SKY# 26478, Gaia DR2 1242299881411548544, GCRV 8480, IRAS 14302+2228, TYC 1482-1131-1, GEN# +1.00127739, 2MASS J14323256+2215360, UBV M 20229[2]

26 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[9] i den mellersta delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[2] Den har en skenbar magnitud på ca 5,90[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 176 ljusår (ca 54 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på −17 km/s.[3]

Egenskaper

26 Bootis är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F2 IV,[4] som anger att den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och på väg att utvecklas till en jättestjärna. Den har en massa som är ca 1,5[8] gånger solens massa, en radie som är ca 2,4[1] gånger större än solens och utsänder ca 12[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 800 K.[3]

26 Bootis är en känd källa till radiostrålning.[10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 26 Boötis, 22 oktober 2019.

Noter

  1. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ ”Basic data: * 26 Boo – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=26+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 30 juni 2019. 
  3. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ Balachandran, Suchitra (May 1, 1990), "Lithium depletion and rotation in main-sequence stars", Astrophysical Journal, Part 1, 354: 310–332, Bibcode:1990ApJ...354..310B, doi:10.1086/168691.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=71115. Läst 30 juni 2019. 
  6. ^ ”26 Boötis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/26bootis. Läst 30 juni 2019. 
  7. ^ Ammler-von Eiff, M.; Reiners, A. (June 2012), "New measurements of rotation and differential rotation in A-F stars: are there two populations of differentially rotating stars?", Astronomy & Astrophysics, 542: A116, arXiv:1204.2459, Bibcode:2012A&A...542A.116A, doi:10.1051/0004-6361/201118724.
  8. ^ David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  9. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  10. ^ Hui, H.; Rui, W. (March 2002), "Optical positions of 55 radio stars from astrolabe observations from the Yunnan Observatory", Astronomy and Astrophysics, 383: 1062–1066, Bibcode:2002A&A...383.1062H, doi:10.1051/0004-6361:20011831.

Externa länkar