Nils Arehn

I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Nils Arehn och dess implikationer i det moderna samhället. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att fördjupa oss i alla aspekter av denna fråga, analysera dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. I det följande kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter om Nils Arehn, i syfte att erbjuda en fullständig och objektiv översikt av denna fråga. Den här artikeln kommer att fungera som en informativ och tankeväckande guide för alla som är intresserade av att bättre förstå Nils Arehn och dess inverkan på vår miljö.

Nils Arehn
Som professor Thygesen i Bjørnstjerne Bjørnsons pjäs Geografi och kärlek på Svenska Teatern 1909.
Som professor Thygesen i Bjørnstjerne Bjørnsons pjäs Geografi och kärlek på Svenska Teatern 1909.
FöddNils Oscar Gerhard Arehn
30 december 1877
Sundsvall, Sverige
Död1 april 1928 (50 år)
S:t Matteus församling, Stockholm
MakaMaja Ljunggren
(g. 190?–191?)
Karin Bergqvist
(g. 1919–1928)
IMDb SFDb

Nils Arehn som kung Gustaf II Adolf i skådespelet Gustaf Adolf på Djurgårdscirkus i Stockholm, 1912.

Nils Oscar Gerhard Arehn, född 30 december 1877 i Sundsvall, död 1 april 1928 i S:t Matteus församling, Stockholm, var en svensk skådespelare. Han var dotterson till Lars Hjortsberg, far till Ingrid Arehn och är morfar till Mats Arehn.

Liv och verksamhet

Arehn var son till trafikinspektören Anders Oskar Leonard Arehn och Gurli Katarina Gustava Hjortsberg. Han studerade vid Sundvalls högre allmänna läroverk och Jakobs lägre allmänna läroverk 1887–1892. Han studerade skådespeleri för Hedvig Raa-Winterhjelm 1898–1900.

Arehn var därefter anställd vid Dramatiska teatern 1900–1906, vid Svenska teatern 1906–1914, vid Albert Ranftts landsortsturné 1916–1917 och vid Lorensbergsteatern i Göteborg 1917–1920.

1912 spelade han kung Gustaf II Adolf i skådespelet Gustaf Adolf på Djurgårdscirkus i Stockholm.

Han filmdebuterade 1913 och kom att medverka i omkring 25 filmer.

Arehn avled 1928 i lunginflammation. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Familj

Nils Arehn och Maja Ljunggren i Madame Sans-Gêne.

Nils Arehn var gift med skådespelaren Jenny Anna Maria "Maja" Ljunggren (1878–1921), dotter till fanjunkaren, gaskontrollören Gustav Adolf Ljunggren och Emma Götilda Hellberg samt omgift med Einar Axelsson. I detta äktenskap hade Nils Arehn två barn: Ingeborg Anna Birgitta (1902–1924) och Nils Oskar Gustav (1905–1906).

Efter skilsmässa gifte han 1919 om sig med Karin Amalia Bergqvist (1890–1975), omgift med konstnären Bertil Bull Hedlund samt dotter till tobakshandlaren Fridburg Vilhelm Bergqvist och Anna Charlotta Andersson.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1901 Gaiac Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron		 Dramatiska Teatern
Pagen Bianca Capello
Per Hallström		 Dramatiska Teatern
1902 Emanuel Swedenborg Karl XII
August Strindberg		 Dramatiska Teatern
1903 Kolbe Guld och gröna skogar
Tor Hedberg		 Dramatiska Teatern
Tommy Som blad för stormen
Giuseppe Giacosa		 Dramatiska Teatern
1904 Nero Nero
Dramatiska Teatern
1905 Germain Sabrier Antoinette Sabrier
Romain Coolus		 Dramatiska Teatern
Georg Heyman Lynggaard & C:o
Hjalmar Bergstrøm		 Dramatiska Teatern
Cyrano de Bergerac Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand		 Dramatiska Teatern
1906 Far och son
Gustav Esmann		 Dramatiska Teatern
Uppgörelse
Ignatij Nikolajevitj Potapenko		 Dramatiska Teatern
Svärmor
Léon Gandillot		 Vasateatern
Rosenlogen
Rudolph Lothar		 Vasateatern
Bankrutt
Felix Philippi		 Vasateatern
1907 Fernands giftermål
Georges Feydeau		 Vasateatern
Kammartjänare Lutz Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm
Kronbruden
August Strindberg, regi Victor Castegren		 Svenska teatern, Stockholm
Henrik IV
William Shakespeare		 Svenska Teatern
Napoleon Bonaparte Vackra Marseillesiskan
Pierre Berton		 Vasateatern
Lika barn leka bäst
Roberto Bracco		 Vasateatern
Telefonhemligheter
Herman Hanslleiter och Max Reiman		 Djurgårdsteatern
Johannes
Hermann Sudermann		 Svenska teatern, Stockholm
Biskop Brask Mäster Olof
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm
1908 En vintersaga
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm
Pappan Tjuven
Max Bernstein		 Svenska teatern, Stockholm
Elis Schröderheim Två konungar
Ernst Didring		 Svenska teatern, Stockholm
Under epåletten
Arthur Bernède		 Svenska teatern, Stockholm
Sir George Crofts Mrs Warrens yrke
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm
1909 Polisbetjänten Den röda hanen
Palle Rosenkrantz		 Svenska teatern, Stockholm
Birger Jarl Bjälbojarlen
August Strindberg		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm
Biskopen av Lancashire Tjänaren i huset
Charles Rann Kennedy		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm
Läroverksadjunkten Moral
Ludwig Thoma		 Svenska teatern, Stockholm
Trohetseden
Oscar Blumenthal		 Vasateatern
Pastorn Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm
Bourdier Kungen
Gaston Arman de Caillavet, Robert de Flers och Emmanuel Arène		 Svenska teatern, Stockholm
1910 Ryttmästaren Karlavagnen
Tor Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm
Den ädle narren Nils Ehrensköld
Gustaf von Horn		 Svenska teatern, Stockholm
Lektorn Örnarna
Ernst Didring		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm
Chokladdockan
Paul Gavault		 Svenska teatern, Stockholm
Högre politik
Richard Skowronnek		 Svenska teatern, Stockholm
De ungas förbund
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm
1911 Kammartjänare Lutz Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm
Octavio Piccolomini Wallenstein
Friedrich Schiller		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm
Sintram Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Albert Ranft Svenska teatern, Stockholm
Advokaten En hustru för mycket
Francis de Croisset		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm
Kritikern Gardesofficeren
Ferenc Molnár		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm
Tompson, advokat Den starkaste
Clyde Fitch		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander)		 Svenska teatern, Stockholm
1912 Nero Quo Vadis?
Henryk Sienkiewicz		 Svenska teatern, Stockholm
Furst Klausthal-Agorda De fem frankfurtarna
Carl Rössler		 Svenska teatern, Stockholm
1914 Thibaut d'Arc Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller		 Svenska teatern, Stockholm
1915 Sir John Falstaff Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare		 Emil Grandinson Intima teatern
1917 Angele
Otto Erich Hartleben		 Gustaf Linden Lorensbergsteatern
Jöran Persson Erik XIV
August Strindberg		 Lorensbergsteatern
1919 Sanningen
Clyde Fitch		 Per Lindberg Lorensbergsteatern
Hertigen Segergudinnan
Ernst Didring		 Intima teatern
1920 Claude Leblanc Aigretten
Dario Niccodemi		 Einar Fröberg Intima teatern
Pascal Dellanoy För mycket kärlek
Georges de Porto-Riche		 Emil Grandinson Intima teatern
Hornblower Öga för öga
John Galsworthy		 Einar Fröberg Intima teatern
Adolphe Bellanger Min far hade rätt
Sacha Guitry		 Einar Fröberg Intima teatern
1922 Gerald Fitzgerald Nu kommer madame
Gilda Varesi och Dolly Byrne		 Nils Arehn Blancheteatern
Max Enke Babyn (Das Baby)
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter		 Nils Arehn Blancheteatern
1925 Brutna vingar
Pierre Wolff		 Gunnar Klintberg Vasateatern
Kyrkoherden Det stora barndopet
Oskar Braaten		 Pauline Brunius Vasateatern
1926 De nya herrarna
Robert de Flers och Francis de Croisset		 Gunnar Klintberg Vasateatern
Oberon Kjellman Morfars hus
Ejnar Smith		 Gunnar Klintberg Vasateatern
Hjälten på den gröna ön
John Millington Synge		 Per Lindberg Komediteatern
1927 Rabbi Dibbuk
S. Ansky		 Robert Atkins Oscarsteatern
Spelet om kärleken och döden
Romain Rolland		 Rune Carlsten Oscarsteatern
1928 Dag Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson		 Pauline Brunius Oscarsteatern
Revisor Anderberg Rötmånad
Erik Lindorm		 John W. Brunius Oscarsteatern

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1922 Nu kommer madame
Gilda Varesi och Dolly Byrne Blancheteatern
Babyn
Das Baby		 Hans Sturm och Fritz Jakobstedter Blancheteatern

Källor

Fotnoter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ ”Nils Arehn”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57628&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dNils+Ar%C3%A9hn%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ ”Ingrid Arehn”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58716&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dIngrid+Arehn%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  5. ^ O. Rabenius: Nils O G Arehn i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
  6. ^ Arehn, Mats (2011). Vita lögner: Motståndsman steker fläsk : fler vita lögner. Visby: Nomen. sid. 1:40. Libris 12301003. ISBN 978-91-7465-267-3 
  7. ^ Hitta graven
  8. ^ Arehn, Mats (2011). Vita lögner: Motståndsman steker fläsk : fler vita lögner. Visby: Nomen. sid. 20. Libris 12301003. ISBN 978-91-7465-267-3 
  9. ^ Sveriges befolkning 1890, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund/SVAR (2003).
  10. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015. 
  11. ^ ”Bianca Capello”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S2%3a003. Läst 24 oktober 2015. 
  12. ^ ”Karl XII”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S15%3a030. Läst 23 oktober 2015. 
  13. ^ ”Guld och gröna skogar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H15_012&pos=4. Läst 24 oktober 2015. 
  14. ^ ”Som blad för stormen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_046&pos=2. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ ”Nero”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S8%3a015&pos=39. Läst 23 oktober 2015. 
  16. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  17. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119181607/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (51): sid. 658. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304203514/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_51.pdf. Läst 19 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/50374/gupea_2077_50374_1.pdf. Läst 19 november 2015. 
  20. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233650/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  21. ^ Frithiof Hellberg, red (1906). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (37): sid. 452. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120225815/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_37.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-05/13127a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-01/13212a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 30 augusti 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-08-30/13415A/2. Läst 4 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (15 september 1907). ”Svenska teaterns premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-15/13431A/2. Läst 4 augusti 2015. 
  27. ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-26/13237a/3. Läst 26 juli 2015. 
  29. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 17 april 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-04-17/13284A/3. Läst 26 juli 2015. 
  30. ^ Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017. 
  31. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  32. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 127
  33. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  34. ^ Bo Bergman (18 januari 1908). ”Svenska teatern: 'En vintersaga'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-01-18/13552A/2. Läst 5 augusti 2015. 
  35. ^ Bo Bergman (15 februari 1908). ”Svenska teatern: Tjufven”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-02-15/13580/3. Läst 4 augusti 2015. 
  36. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  37. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 augusti 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-04-18/13641A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  38. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  39. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 december 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-29/13890a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  41. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-17/13907C/2. Läst 6 augusti 1909. 
  42. ^ Bo Bergman (27 mars 1909). ”'Bjälbojarlen' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-27/13975A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  43. ^ Ariel (1909). Johan Nordling. red. ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Johan Nordling) 22 (18): sid. 220. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151002004604/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1909/pdf/1909_18.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  44. ^ Bo Bergman (16 april 1909). ”Svenska teaterns amerikanska premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  45. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  46. ^ Bo Bergman (14 september 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-14/14141/4. Läst 7 augusti 2015. 
  47. ^ Bo Bergman (28 november 1909). ”Svenska teaterns senaste Shawpjäs”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-28/14216/9. Läst 7 augusti 2015. 
  48. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 656
  49. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  50. ^ Bo Bergman (7 mars 1910). ”Gustaf Horns 'Nils Ehrensköld' på Svenska teatern i går”. Dagens Nyheter. Läst 7 augusti 2015. 
  51. ^ Bo Bergman (17 april 1910). ”Premiären på Didrings 'Örnarna' en betydande succès”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-04-17/14349/1. Läst 7 augusti 2015. 
  52. ^ Bo Bergman (8 maj 1910). ”Svenska teaterns nyaste program”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-05-08/14369/7. Läst 8 augusti 2015. 
  53. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-08-30/14481/6. Läst 8 augusti 2015. 
  54. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1910. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1910-09-24&toPublicationDate=1910-09-24. Läst 8 augusti 2015. 
  55. ^ ”Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  56. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  57. ^ Bo Bergman (5 mars 1911). ”'Gösta Berling' på scenen: Premiären på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-03-05/14664/1. Läst 2 augusti 2015. 
  58. ^ Bo Bergman (2 maj 1911). ”Fru Betty Nansens gästspel: 'En fru för mycket' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-05-02/14719/6. Läst 2 augusti 2015. 
  59. ^ Bo Bergman (2 september 1911). ”Premiären af 'Gardesofficeren' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-02/14839/7. Läst 2 augusti 2015. 
  60. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  61. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  62. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  63. ^ ”'Quo Vadis?' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. 3 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-03/15018/1. Läst 2 augusti 2015. 
  64. ^ Bo Bergman (5 maj 1912). ”Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-05/15078/9. Läst 2 augusti 2015. 
  65. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 
  66. ^ ”Muntra fruarna i Windsor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29379&pos=64. Läst 14 maj 2016. 
  67. ^ ”Lorensbergsteaterns öde”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-10-03/267/7. Läst 20 juli 2015. 
  68. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 11 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-11/336/8. Läst 20 juli 2015. 
  69. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 12 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-12/99/6. Läst 21 juli 2015. 
  70. ^ ”Segergudinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29438&pos=116. Läst 19 maj 2016. 
  71. ^ ”Aigretten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29442&pos=120. Läst 23 maj 2016. 
  72. ^ Bo Bergman (9 maj 1920). ”'För mycken kärlek' på Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-05-09/124/9. Läst 23 maj 2016. 
  73. ^ ”Öga för öga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29446&pos=122. Läst 23 maj 2016. 
  74. ^ ”Min far hade rätt!”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29447&pos=123. Läst 23 maj 2016. 
  75. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 22 maj 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-05-22/136/10. Läst 24 juli 2015. 
  76. ^ ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016. 
  77. ^ Bo Bergman (11 oktober 1925). ”'Brutna vingar' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-10-11/276/11. Läst 29 augusti 2015. 
  78. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 
  79. ^ Bo Bergman (7 februari 1926). ”'De nya herrarna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-07/36/11. Läst 2 augusti 2015. 
  80. ^ ”Morfars hus”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14410&pos=321. Läst 11 juli 2015. 
  81. ^ Bo Bergman (17 januari 1926). ”'Morfars hus' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-17/15/18. Läst 6 januari 2016. 
  82. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  83. ^ Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 109
  84. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  85. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 143
  86. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  87. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 

Externa länkar

Auktoritetsdata
• SBL: 18768