Cyrano de Bergerac

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Cyrano de Bergerac, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från tekniska framsteg till förändringar i arbetsdynamiken har Cyrano de Bergerac skapat stort intresse och debatt bland experter och allmänheten. Utefter dessa linjer kommer inflytandet av Cyrano de Bergerac i olika sammanhang att analyseras, liksom dess kort- och långsiktiga implikationer. Framtidsperspektiv på Cyrano de Bergerac och hur det kommer att fortsätta påverka vår miljö kommer också att utforskas.

För andra betydelser, se Cyrano de Bergerac (olika betydelser).
Cyrano de Bergerac
Cyrano de Bergerac i en 1600-talsillustration.
Cyrano de Bergerac i en 1600-talsillustration.
Född6 mars 1619
Paris
Död28 juli 1655 (36 år)
Sannois utanför Paris
YrkeMilitär, dramatiker och prosaförfattare
NationalitetKungariket Frankrike Frankrike
SpråkFranska

Cyrano de Bergerac (egentligen Henry-Savinien Cyrano), född 6 mars 1619 i Paris, död 28 juli 1655 i Sannois utanför Paris, var en fransk dramatiker och prosaförfattare.

Biografi

Cyrano de Bergerac ingick efter en orolig studietid vid gardeskompaniet Castel-Jaloux. Efter en utmärkelse i 30-åriga kriget blev han sårad under belägringen av Arras 1640. 1641 tog han avsked ur det militära och tillbringade resten av sitt liv som författare. Under adelsupproret 1655 sårades och avled han.

Bland hans mest kända verk märks tragedin Agrippine (1653), prosakomedin Le pédant joué (1654), samt Histoire comique des états et empires de la Lune (1656). Molière lånade delar ur hans komedi. Ur hans månskildring lånade Jonathan Swift till Gullivers resor och Voltaire till sin Micromégas.

Han är kanske mest känd för vad andra skrivit om honom, men har även haft viss betydelse som författare. Som författare har han bland annat skrivit böckerna Resa till månen och Resa till solen, som var tidiga föregångare till science fiction, men också innehöll politiska uttalanden och kritik mot den tidens reaktionära kristendom.

Den franske poeten Edmond Rostand skrev 1897 en pjäs om Cyrano, Cyrano de Bergerac, vilken senare filmatiserats flera gånger och även framförts som opera. I pjäsen spelar en påtagligt stor näsa, som han föreställs ha haft, en stor roll.

En av Ture Nermans första böcker var en biografi om Cyrano de Bergerac.

Eftermäle

Asteroiden 3582 Cyrano är uppkallad efter honom.

Bibliografi (utgivet på svenska)

  • Resa till månen 1965
  • Resa till solen 1982

Referenser

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  2. ^ ”Minor Planet Center 3582 Cyrano” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3582. Läst 19 februari 2018. 

Externa länkar

Auktoritetsdata