Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Negotino, som har blivit mycket relevant idag. Från dess ursprung till dess implikationer i dagens samhälle har Negotino varit föremål för studier och debatt inom olika områden. Genom historien har Negotino spelat en grundläggande roll i mänsklighetens utveckling, påverkat kultur, politik, ekonomi och människors dagliga liv. Genom detaljerad analys kommer de olika aspekterna av Negotino, dess betydelse i det aktuella sammanhanget och dess inverkan i framtiden att utforskas.
Negotino | |
Неготино | |
Stad | |
Torg i Negotino
| |
Land | ![]() |
---|---|
Region | Vardar |
Kommun | Negotino |
Höjdläge | 150 m ö.h. |
Koordinater | 41°29′0″N 22°5′16″Ö / 41.48333°N 22.08778°Ö |
Area | 24,85 km² |
Folkmängd | 12 488 (2021)[1] |
Befolkningstäthet | 503 invånare/km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 1440 |
Riktnummer | 043 |
Geonames | 787716 |
Negotinos läge i Nordmakedonien
|
Negotino (makedonska: Неготино lyssna ) är en stad i kommunen Negotino i södra Nordmakedonien. Staden ligger vid floden Vardar, på ungefär 150 meters höjd över havet. Negotino hade 12 488 invånare vid folkräkningen år 2021.[1]
Bosättningar i området har funnit sedan antiken. Mellan år 278 och 242 f.Kr. grundades en stad i området av kung Antigonos II Gonatas, med namnet Antigoneia. Antigoneia var beläget vid nuvarande Gradiste, nära Negotinos järnvägsstation. Den gamla staden blev kvar till 1000-talet, när den förstördes vid en jordbävning som drabbade större delarna av Makedonien.
Av invånarna i Negotino är 97,21 % makedonier, 0,65 % turkar, 0,64 % romer och 0,63 % serber (2021).[1]
|