I den här artikeln kommer vi att utforska effekten och relevansen av Berovo i det moderna samhället. Berovo är ett ämne som har väckt intresse hos experter, akademiker och yrkesverksamma inom olika områden, på grund av dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Under de kommande raderna kommer vi att analysera implikationerna av Berovo i de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sfärerna, och undersöka hur detta fenomen har format våra uppfattningar, beteenden och mellanmänskliga relationer. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv och debatter som har uppstått kring Berovo, i syfte att belysa dess många aspekter och verkligheter.
Berovo | |
Берово | |
Stad | |
Torg i Berovo
| |
Land | ![]() |
---|---|
Region | Östra regionen |
Kommun | Berovo |
Höjdläge | 850 m ö.h. |
Koordinater | 41°42′24″N 22°51′13″Ö / 41.70667°N 22.85361°Ö |
Area | 117,75 km² |
Folkmängd | 5 850 (2021)[1] |
Befolkningstäthet | 50 invånare/km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 2330 |
Riktnummer | 033 |
Geonames | 792656 |
Berovos läge i Nordmakedonien
|
Berovo (makedonska: Берово lyssna ) är en mindre stad i kommunen Berovo i östra Nordmakedonien. Staden ligger vid floden Bregalnica och Maleševobergen på cirka 850 meters höjd över havet, nära gränsen mot Bulgarien. Berovo hade 5 850 invånare vid folkräkningen år 2021.[1]
Av invånarna i Berovo är 91,97 % makedonier, 6,00 % romer och 1,06 % turkar (2021).[1]
|