I dagens värld har Antigonos II Gonatas blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Antigonos II Gonatas väckt debatter och reflektioner inom olika områden, och dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna relaterade till Antigonos II Gonatas, och analysera dess historiska, sociala, kulturella och ekonomiska dimensioner. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka förstå komplexiteten och betydelsen av Antigonos II Gonatas i den samtida världen, såväl som dess potential att generera betydande förändringar inom olika sfärer av samhället.
Antigonos II Gonatas | |
| |
Född | Gonnus[1] |
---|---|
Död | Pella |
Medborgare i | Makedonien |
Sysselsättning | Militär |
Befattning | |
Makedoniens monark (277 f.Kr.–239 f.Kr.) | |
Maka | Fila II |
Partner | Demo |
Barn | Demetrios II Aetolicus (f. 269 f.Kr.) Halcyoneus |
Föräldrar | Demetrios Poliorketes[2][3] Fila[3] |
Släktingar | Stratonike av Syrien (syskon) |
Redigera Wikidata |
Antigonos II Gonatas (grekiska: Αντίγονος B΄ Γονατας) , var en makedonsk kung, son till Demetrios Poliorketes, gift med Fila II och sonson till Alexanders general Antigonos I Monofthalmos.
När hans far, 287 f. Kr. begav sig till Asien, lämnades Antigonos kvar i Grekland och antog efter sin faders död 283 f. Kr. kungatiteln, men först efter sin seger över de i Makedonien inträngande keltiska horderna 276 f. Kr. erkänd som kung över detta land. Antigonos förde ett segerrikt krig, det chremonideiska, mot Aten, Sparta och kung Ptolemaios av Egypten och intog den förstnämnda staden 263 f. Kr. Antigonos, som var varmt intresserad för vetenskap och litteratur, tryggade det makedoniska väldet i Grekland.
|