I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Munkedals landskommun ur olika perspektiv, och täcka dess historiska, kulturella, sociala och känslomässiga implikationer. Munkedals landskommun är ett ämne av stor relevans idag, vilket har väckt intresse och debatt inom olika områden. Genom hela artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Munkedals landskommun, fördjupa oss i dess innebörd, inverkan och möjliga lösningar. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt försöker vi ge ett heltäckande utseende som låter läsaren förstå komplexiteten och betydelsen av Munkedals landskommun i det samtida sammanhanget.
Munkedals landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Göteborgs och Bohus län.
Administrativ historik
Landskommunen bildades i Tunge härad vid kommunreformen 1952 som en storkommun av Foss landskommun och Håby landskommun. Namnet gavs efter tätorten Munkedal inom den tidigare kommunen Foss. 1967 tillfördes Valbo-Ryrs socken från Ödeborgs landskommun när denna upplöstes.
I samband med kommunreformen 1971 ombildades landskommunen till Munkedals kommun.[1]
Kommunkoden 1952–71 var 1430.
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Foss församling och Håby församling. Den 1 januari 1967 tillkom Valbo-Ryrs församling som tillfördes från upplösta Ödeborgs landskommun i Älvsborgs län.
Geografi
Munkedals landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 133,34 km², varav 128,37 km² land.[2]
Tätorter i kommunen 1960
I Munkedals landskommun fanns tätorten Munkedal, som hade 2 842 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 59,3 procent.[3]
Politik
Mandatfördelning i valen 1950–66
Källor
