Lysekils stad
I dagens värld har Lysekils stad blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess betydelse för framtiden, är Lysekils stad ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Genom åren har det väckt debatter, framkallat förändringar och genererat oändlig forskning och studier inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Lysekils stad, och analysera dess inflytande på olika aspekter av vårt dagliga liv och samhället som helhet.
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Lysekils stad. För orten se Lysekil, för dagens kommun, se Lysekils kommun.
| Lysekils stad Före detta kommun | |
 Lysekils rådhus | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Göteborgs och Bohus län |
| Kommun, nu | Lysekils kommun |
| Centralort | Lysekil |
| Inrättad | 1 april 1903 |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Lysekils kommun |
| Befolkning, areal | |
| Areal | 56 kvadratkilometer () |
| Läge | |
| Koordinater | 58°16′18″N 11°26′02″Ö / 58.271694444444°N 11.434°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Sunnervikens tingslag (–) |
| Domkrets | Lysekils rådhusrätts domkrets (–) |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1484 |
| Redigera Wikidata | |
Lysekils stad var en tidigare kommun i dåvarande Göteborgs och Bohus län.
Administrativ historik
Den 6 juli 1900 erhöll Lysekils köping stadsprivilegier, dock med särskilda krav som skulle uppfyllas innan köpingen blev stad. Den 13 mars 1903 utnämndes borgmästaren och enligt reglerna skulle staden bildas månaden efter. Så skedde, och den 1 april 1903 ombildades köpingen till Lysekils stad, och hade hädanefter eget magistrat, rådhusrätt och stapelstadsrätt.[1][2][3] 1931 inkorporerades Slättens municipalsamhälle. 1952 inkorporerades Lyse landskommun. 1971 gick staden upp i den då nybildade Lysekils kommun.[4]
Lysekil var den sista stad i Sverige som fick egen jurisdiktion i form av magistrat och rådhusrätt. Redan 1938 blev staden dock lagd under landsrätt, i Sunnervikens tingslag.[5]
Stadsförsamlingen Lysekils församling hade bildats som kapellförsamling 1700 som en utbrytning ur Lyse församling.[6]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1575[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda blå fiskar med ryggarna mot varandra och däröver en blå ginstam, belagd med tre sexuddiga stjärnor av silver. Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 25 maj 1905. Stjärnorna anknyter till traditionen att Lysekil förr i tiden ska ha använt sig av ett sigill med en stjärna. Denna stjärna skall antingen ha syftat på själva ortnamnet eller dess grundläggares namn, amiral Strömstierna. Fiskarna och den blå färgen syftar åter igen på ortens läge vid havet och fisket.
Geografi
Lysekils stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 55,98 km², varav 55,50 km² land.[8]
Tätorter i staden 1960
I Lysekils stad fanns tätorten Lysekil, som hade 5 971 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 76,8 procent.[9]
Politik
Mandatfördelning i valen 1919–1966
| Valår | V | S | C | FR | FP | LP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1919 | 8 | 4 | 12 |
| 24 | 85,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1920 | 9 | 2 | 13 |
| 24 | 60,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1922 | 9 | 4 | 11 |
| 24 | 63,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1926 | 10 | 1 | 1 | 12 |
| 24 | 76,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1930 | 14 | 1 | 1 | 10 |
| 26 | 77,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1934 | 1 | 12 | 3 | 10 |
| 26 | 72,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1938 | 2 | 14 | 2 | 8 |
| 26 | 75,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1942 | 1 | 16 | 2 | 7 |
| 26 | 77,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1946 | 3 | 15 | 3 | 5 |
| 26 | 80,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1950 | 1 | 22 | 1 | 7 | 5 |
| 36 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 1 | 22 | 1 | 7 | 5 |
| 36 | 87,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 1 | 22 | 1 | 6 | 6 |
| 36 | 85,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 1 | 23 | 1 | 6 | 5 |
| 36 | 85,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 2 | 20 | 2 | 7 | 5 |
| 36 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
- ^ SCB befallningshavandes femårsberättelser 1896-1900 Göteborgs och Bohus län sida 1
- ^ SCB befallningshavandes femårsberättelser 1901-1905 Göteborgs och Bohus län sida 2
- ^ SCB: Folkräkningen 1910 sida 72
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lysekils stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 31 i pdf:en
Vidare läsning
- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 164-167. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0166.html
| |||||||||||||||||
| ||||||||||||||
