Marstrands stad

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Marstrands stad. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att utforska alla aspekter relaterade till Marstrands stad för att förstå dess betydelse och hur det har påverkat olika områden. Under hela denna text kommer vi att analysera dess olika aspekter, gå igenom dess historiska implikationer, dess inflytande på det nuvarande samhället och dess framtidsperspektiv. Marstrands stad är ett spännande ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och i den här artikeln syftar vi till att fördjupa oss i alla relevanta aspekter för att erbjuda en komplett och berikande vision av Marstrands stad.

Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Marstrands stad. För orten, se Marstrand.
Marstrands stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapBohuslän
LänGöteborgs och Bohus län
Kommun, nuKungälvs kommun
CentralortMarstrand
Inrättad1442
Upphörd31 december 1970
Uppgått iKungälvs kommun
Befolkning, areal
Areal8 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater57°53′09″N 11°34′51″Ö / 57.885768888889°N 11.580886111111°Ö / 57.885768888889; 11.580886111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagHisings, Sävedals och Kungälvs tingslag (–)
Askims, Hisings och Sävedals tingslag (–)
DomkretsMarstrands rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod1483
Redigera Wikidata

Marstrands stad var en tidigare kommun i Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historik

Kristofer av Bayern utfärdade 1442 det äldsta kända stadsprivilegiebrevet för Marstrand, som dock kan ha varit stad även tidigare.

1775–1794 hade Marstrand frihamnsprivilegier.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1971 gick staden upp i den då nybildade Kungälvs kommun.[1]

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt som upphörde 1935, varefter staden ingick i Hisings landsfiskalsdistrikt, Inlands fögderi och Askims, Hisings och Sävedals tingslag, från 1955 Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag.[2][3]

I kyrkligt hänseende hörde staden till Marstrands församling.[4]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1577[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I blått fält tre fiskar i ring kring en sexuddig stjärna, allt i silver.

Geografi

Marstrands stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 8,19 km², varav 8,13 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960

I Marstrands stad fanns tätorten Marstrand, som hade 1 158 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,9 procent.[7]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

ValårVSÖVRFRFPLPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19192108
2108
2063,2
18
19201109
1109
2018,9
19
19225276
5276
2036,1
19
192642212
42212
2049,2
20
19306239
6239
2049,5
19
19346176
6176
2063,2
18
19388156
8156
2049,3
18
1942875
875
2055,7
18
194615563
15563
2060,2
19
19505492
5492
2071,5
18
19548183
8183
2068,5
18
1958785
785
2070,4
18
1962785
785
2067,6
19
19665744
5744
2076,8
19
  • Övriga 1922 var Tjänstemannalistan
  • Övriga 1934-1938 var Partilösa
  • Övriga 1946-1954 var Koöns Kommunalförening
  • Övriga 1958 var För Marstrands Väl (4), Koöns Kommunalförening (4)
  • Övriga 1962 var Marstrands Medborgareförening (5), För Marstrands Väl (3)
  • Övriga 1966 var Marstrands Medborgareförening
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ Bohusläns bygd och folk 1658-1958 - En minnesbok, Sahléns förlag 1959, s. 1170
  3. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Marstrands stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 31 i pdf:en
v • r
Kommuner i Göteborgs och Bohus län 1952–1970
Städer (7 st)
Landskommuner (37 st)
Askim · Bullaren · Forshälla · Hermansby · Inlands Torpe · Kode · Kville · Kållered  · Landvetter · Lane-Ryr · Ljungskile · Morlanda · Munkedal · Myckleby (upphörde 1962/1/1) · Partille · Romelanda · Råda · Skaftö  · Skredsvik · Smögen · Stenungsund  · Styrsö · Stångenäs · Svarteborg · Säve (upphörde 1967/1/1) · Södra Sotenäs · Sörbygden  · Tanum · Tegneby (upphörde 1962/1/1) · Tjärnö (upphörde 1967/1/1) · Tjörn  · Torslanda (upphörde 1967/1/1) · Tossene · Tuve (upphörde 1967/1/1) · Vette (upphörde 1967/1/1) · Ytterby · Öckerö
Nya kommuner efter 1 januari 1952
Se även: Sveriges kommuner 1952
v • r
Härader och städer i Bohuslän
HäraderBohusläns vapen
Städer
Sveriges landskap