Majdanek
I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Majdanek. Från dess ursprung till dess relevans idag har Majdanek varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Genom historien har Majdanek spelat en grundläggande roll i olika kulturer och samhällen, och påverkat hur människor uppfattar världen omkring dem. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som gör Majdanek till ett ämne värt att studera och reflektera. På samma sätt kommer vi att utforska de implikationer och tillämpningar som Majdanek har i våra dagliga liv, vilket ger en heltäckande och berikande vision av detta fascinerande ämne.
| Majdanek | |
 Vakttorn vid Majdanek. I dimman i bakgrunden syns det kupolformade monumentet över lägrets offer vilket uppfördes 1969. Fotografi från 2008. | |
| Plats | Lublin |
|---|---|
| Lägret inrättades | 1 oktober 1941 |
| Lägret stängdes | 22 juli 1944 |
| I bruk | 1941–1944 |
| Kommendant | Karl Koch (1941–1942) Max Koegel (1942) Hermann Florstedt (1942–1943) Martin Weiss (1943–1944) Arthur Liebehenschel (1944–1944) |
| Gaskammare | Sju |
| Antal döda | omkring 78 000 |
| Befriat av | Röda armén |
Majdanek, även Konzentrationslager Lublin (ursprungligen Kriegsgefangenenlager der Waffen-SS Lublin), var ett av Nazitysklands förintelseläger, beläget 4 kilometer från staden Lublin i sydöstra Polen.
Lägrets historia
Majdanek började byggas i oktober 1941 som ett krigsfångeläger. Arbetet utfördes främst av ryska krigsfångar av vilka flertalet avled. Från april 1942 till Röda arméns befrielse av de överlevande lägerfångarna i juli 1944 fungerade det som kombinerat arbets-, koncentrations-, krigsfånge- och förintelseläger.
Som mest fanns det ungefär 50 000 fångar i Majdanek men totalt skrevs över 150 000 fångar in i lägret från 1942 till befrielsen. Det beräknas att 78 000 av dessa dödades eller dog av svält och tyfus.
Avrättningar skedde genom gasning eller arkebusering. I samband med Aktion Erntefest anlände flera tusen SS-män och sköt ihjäl cirka 18 000 judiska fångar.
Majdanek finns i dag kvar som minnesmärke över Förintelsen.
Satellitläger
" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]| Namn | Läge | Högsta antal interner |
|---|---|---|
| Bliżyn | 40 km sydväst om Radom | omkring 4 000 |
| Budzyń eller Kraśnik-Budzyń | 5 km nordväst om Kraśnik | 2 138 män 319 kvinnor |
| Gesiowka | Gesiowka-gatan, Warszawa | |
| Radom | Szkolna-gatan, Radom | 2 900 |
| Puławy | Puławy | |
| Lipowa | Lipowa-gatan, Lublin | 1 750 |
| Chelmska | Chelmska-gatan, Lublin | 3 000 |
Kommendanter
- Karl Otto Koch (september 1941 – juli 1942)
- Max Koegel (augusti 1942 – oktober 1942)
- Hermann Florstedt (oktober 1942 – september 1943)
- Martin Weiss (september 1943 – maj 1944)
- Arthur Liebehenschel (maj 1944 – 22 juli 1944)
Se även
- Arbetsläger
- Koncentrationsläger
- Lista över koncentrationsläger
- Märken för fångar i nazistiska koncentrationsläger
- Erich Mussfeld
- Anton Thernes
- Wilhelm Gerstenmeier
Referenser
Noter
- ^ Markner, Reinhard (4 januari 2006). ”78 000 Tote in Majdanek” (på tyska). Berliner Zeitung. Arkiverad från originalet den 5 september 2013. https://www.webcitation.org/6JPFKIfTO?url=http://www.berliner-zeitung.de/archiv/forscher-der-polnischen-kz-gedenkstaette-revidiert-zahl-der-opfer-nach-unten-78-000-tote-in-majdanek,10810590,10350712.html. Läst 5 september 2013.
- ^ Poprzeczny 2004, s. 221–224.
Tryckta källor
- Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. sid. 243–244. ISBN 978-91-88858-32-0
- Poprzeczny, Joseph (2004) (på engelska). Odilo Globocnik: Hitler's Man in the East. Jefferson, North Carolina: McFarland. ISBN 978-0-7864-1625-7
Vidare läsning
- Szulc, Artur (2015). I skuggan av Auschwitz: Förintelsen 1939–45. Lund: Historiska Media. ISBN 978-91-7545-237-1
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Majdanek.
| |||||||||||
