Stutthof

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Stutthof på dagens samhälle. Sedan dess uppkomst har Stutthof fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och allmänheten och skapat debatter och reflektioner kring dess relevans inom olika områden. Genom historien har Stutthof spelat en avgörande roll för att forma olika aspekter av vardagen, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I denna mening är det väsentligt att på djupet undersöka vilken roll Stutthof har spelat och fortsätter att spela i samhället, liksom dess möjliga konsekvenser för framtiden. Genom omfattande analys kommer vi att försöka bättre förstå räckvidden och inflytandet av Stutthof i den samtida världen, såväl som de potentiella framtidsutsikterna och utmaningarna det innebär för framtiden.

Stutthof
Ingången till Stutthof.
PlatsStutthof (dagens Sztutowo)
I bruk2 september 1939 – 9 maj 1945
KommendantMax Pauly
Paul Werner Hoppe
GaskammareEn gaskammare samt gasvagnar
Antal döda63 000–65 000
Befriat avRöda armén den 9 maj 1945

Stutthof (polska Sztutowo) var det första koncentrationslägret som nazisterna lät uppföra i Tyskland utanför 1937 års landgräns (i den före detta Fria staden Danzig), beläget 34 kilometer från Danzig (polska Gdańsk).

Historik

I Stutthof, som var i drift från den 2 september 1939 till den 9 maj 1945, mördades cirka 85 000 människor.[1] Från juni 1944 användes lägret som ett utrotningsläger. Planer för ett koncentrationsläger för icke önskvärda polacker och judar skapades redan 1936, och före krigsutbrottet samlade polisen i Danzig uppgifter om judar och personer aktiva i den polska minoriteten. Inom de första veckorna i september 1939 samlade tyskarna in ett stort antal polska intellektuella från Danzig och bland annat Pommern och Kujawy.

I lägret hölls över 110 000 människor. De största grupperna var judar (cirka 50 000) och polacker, huvudsakligen från Danzig, Pommern och Kujawy. Därutöver fängslades personer med olika nationaliteter: ryssar, ukrainare, vitryssar, litauer, letter, ester, tjecker, slovaker, finländare, norrmän, fransmän, danskar, holländare, belgare, tyskar, österrikare, engelsmän, spanjorer, italienare, jugoslaver, ungrare och romer.[2]

Satellitläger

Bland Stutthofs satellitläger fanns:

  1. Bottschin i Bocień
  2. Bromberg-Ost i Bydgoszcz
  3. Chorabie (Chorab)
  4. Cieszyny
  5. Danzig–Burggraben i Kokoszki
  6. Danzig–Holm
  7. Danzig–Neufahrwasser
  8. Danziger Werft i Gdańsk
  9. Dzimianen (Dziemiany)
  10. Außenstelle Elbing i Elbląg
  11. Elbing / Organisation Todt
  12. Elbing / Schichau-Werke
  13. Pölitz (Police, Szczecin)
  14. Gotenhafen i Gdynia
  15. Außenarbeitslager Gerdauen
  16. Graudenz i Grudziądz
  17. Grenzdorf
  18. Grodno
  19. Gutowo
  20. Gwisdyn i Gwiździny
  21. KL Heiligenbeil
  22. Jesau/Juschny
  23. Kolkau
  24. Krzemieniewo
  25. Lauenburg
  26. Malken Mierzynek
  27. Nawitz
  28. Niskie
  29. Obrzycko
  30. Pruszcz Gdański
  31. Brodnica
  32. Schirkenpass (Scherokopas)
  33. Sępopol
  34. Lyublino
  35. Sophienwalde
  36. Słupsk
  37. Preußisch Stargard (Starogard Gdański)
  38. Bruss (Brusy)
  39. Thorn (AEG, Organisation Todt) i Toruń

Kommendanter

Rättegångar

Huvudartikel: Stutthofrättegången

Efter andra världskriget ställdes lägervakter och kapos inför rätta i Polen. Vid den första av de sammanlagt fyra rättegångarna dömdes elva personer, varav fem kvinnor, däribland Jenny Wanda Barkmann och Gerda Steinhoff till döden. De avrättades genom hängning den 4 juli 1946 vid Biskupia Górka inför en folkmassa på flera tusen personer.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ http://www.jewishgen.org/Forgottencamps/Camps/StutthofEng.html
  2. ^ Stutthof Museum Arkiverad 4 april 2005 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor

Externa länkar

v • r
Nazistiska koncentrations- och interneringsläger
Läger i Tyskland och Österrike
Läger i ockuperade länder
Lista över koncentrationsläger i Nazityskland
v • r
Förintelsen
Territorium
Listor och tidslinjer
Kategori Kategori