Trawniki

I dagens värld har Trawniki blivit ett grundläggande ämne för diskussion och debatt. Dess inverkan täcker olika aspekter av samhälle, kultur och ekonomi, vilket skapar stort intresse och nyfikenhet hos ett brett spektrum av människor. Sedan dess uppkomst fram till idag har Trawniki fångat uppmärksamheten hos forskare, akademiker, yrkesverksamma och allmänheten, som försöker förstå dess omfattning och konsekvenser. Under åren har Trawniki varit föremål för ett flertal studier och analyser som har bidragit till att avslöja dess betydelse och relevans inom olika områden. När vi fortsätter att utforska och upptäcka mer om Trawniki, är det avgörande att gräva djupare in i dess mest relevanta aspekter för att förstå dess inverkan på dagens värld. Den här artikeln försöker erbjuda en heltäckande bild av Trawniki, tar upp dess många aspekter och ger ett berikande perspektiv på detta betydelsefulla och inflytelserika ämne.

Bebyggelse i byn

Trawniki är en by belägen cirka 40 km öster om Lublin i Polen.

I juli 1941 inrättade nazisterna i Trawniki ett fångläger för sovjetiska civila och krigsfångar. Från juni 1942 till maj 1944 utgjorde Trawniki tvångsarbetsläger[1] för judar. Från september 1941 till juli 1944 fungerade även Trawniki som träningsläger[2][3] för så kallade Hiwis (Hilfswilligen), före detta sovjetiska krigsfångar från Ukrainska SSR. Slavarbetarna i Trawniki dog av utmattning, svält eller sjukdom.[1]

Efter fångupproret i Sobibór i oktober 1943 fruktade SS för fler revolter och beslutade att likvidera Trawnikilägret. Under Aktion Erntefest arkebuserades drygt 10 000 fångar i närheten av Trawniki.[4]

Kommendant i Trawniki var initialt Hermann Höfle och från september 1941 Karl Streibel.[5]

Referenser

Noter

  1. ^ Arad 1999, s. 365–367.
  2. ^ Arad 1999, s. 21–22.
  3. ^ Burleigh 2000, s. 641.
  4. ^ Arad 1999, s. 367.
  5. ^ Klee 2007, s. 608.

Tryckta källor

  • Arad, Yitzhak (1999) (på engelska). Belzec, Sobibor, Treblinka: The Operation Reinhard Death Camps. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 0-253-21305-3 
  • Burleigh, Michael (2000) (på engelska). The Third Reich: A New History. London: Macmillan. ISBN 0-333-64487-5 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8