I dagens värld har Max Koegel fått stor relevans inom olika områden. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Max Koegel blivit ett ämne för ständigt intresse och diskussion. Dess inverkan är märkbar inom olika områden, från teknik till politik, inklusive kultur och mellanmänskliga relationer. Det är därför det är viktigt att analysera och förstå det inflytande som Max Koegel har på vårt nuvarande samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och aspekter relaterade till Max Koegel, för att belysa dess betydelse och den roll det spelar i vårt dagliga liv.
Max Koegel | |
Max Koegel omkring år 1935 i uniform för SS-Untersturmführer. D:et på hans högra kragspegel anger att han tillhör SS-Wachtruppe Dachau. | |
![]() | |
---|---|
Född | 16 oktober 1895 Füssen, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland |
Död | 27 juni 1946 (50 år) Schwabach, Bayern, Tyskland |
Inträde | 1 juni 1932 |
Tjänstetid | 1932–1945 |
Befäl | 1) Kommendant i Ravensbrück 2) Kommendant i Majdanek 3) Kommendant i Flossenbürg |
Utmärkelser | ![]() |
Otto Max Koegel, född 16 oktober 1895 i Füssen, död 27 juni 1946 i Schwabach, var en tysk SS-Obersturmbannführer och lägerkommendant.
Koegel var 1938–1939 ställföreträdande lägerkommendant i KZ Lichtenburg. När detta läger stängdes i maj 1939, utsågs han till lägerkommendant för Ravensbrück, ett koncentrationsläger särskilt avsett för kvinnor. I augusti 1942 blev han kommendant i Majdanek och översåg uppförandet av gaskammare. Från januari 1943 fram till krigsslutet 1945 tjänstgjorde Koegel som kommendant i Flossenbürg. Under hans överinseende avrättades bland andra Dietrich Bonhoeffer och Wilhelm Canaris.
Koegel gick efter andra världskrigets slut under jorden, men han greps av amerikanska myndigheter den 26 juni 1946. Dagen därpå begick han självmord genom att hänga sig i sin cell.