Lycksele församling
I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet Lycksele församling, ett ämne som fångat olika discipliners uppmärksamhet och som väcker stort intresse i dagens samhälle. Lycksele församling är ett ämne som har varit föremål för debatt och studier under lång tid, och dess relevans är tydlig än idag. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Lycksele församling, från dess ursprung till dess inverkan på vardagen, såväl som möjliga konsekvenser för framtiden. För att ge en fullständig bild av Lycksele församling kommer vi att analysera dess positiva och negativa aspekter, såväl som dess möjliga konsekvenser på en personlig, social och global nivå. Dessutom kommer vi att lyfta fram den senaste forskningen relaterad till Lycksele församling, med målet att ge en uppdaterad bild av detta ständigt föränderliga ämne.
| Lycksele församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Lycksele kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Pastorat | Södra Lapplands pastorat[2] |
| Bildad | 1606 och 1673 |
| av del av | Umeå landsförsamling |
| Avskild från | Lycksele socken (1874) |
| Utbrutet | Åsele församling (1648) Sorsele församling (1674) Stensele församling (1815) Örträsks församling (1888) Björksele församling (1962) |
| Införlivat | Björksele församling (2006) Örträsks församling (2006) |
| Medlemmar | 8 232 (67 %) ()[3] |
| Folkmängd | 12 236 ()[3] |
| Upphov till | Lycksele distrikt |
| Karta | |
 i Västerbottens län.  Lycksele församlings läge i Västerbottens län. | |
| Koordinat | 64°35′54″N 18°40′33″Ö / 64.598416666667°N 18.675866666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 242001 (–) 248100 (–) 248101 (–) |
| Pastoratskod | 110901 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010118 |
| Webbplats | Församlingens webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Lycksele församling är en församling i Södra Lapplands kontrakt i Luleå stift som omfattar hela Lycksele kommun. Församlingen ingår i Södra Lapplands pastorat.
Historik
1606 blev Lycksele en egen församling, utbruten ur Umeå landsförsamling[4]. I och med detta belades samerna i Lycksele lappmark med kyrkoplikt, vilket innebar att de vintertid kom till Lycksele kyrka två gånger per år[5]. År 1609 var 117 skattepliktiga samer med familjer registrerade i Lycksele lappmark[5].
Den förste kyrkoherden i Lycksele, Jonas Œstonis (Joen Östensson), var såvitt man vet inte kunnig i samiska utan måste kommunicera med sina församlingsbor genom tolk. Han flyttade heller aldrig upp till lappmarken utan förblev bosatt på sin hustrus ärvda hemman i Baggböle utanför Umeå.
År 1617 återfördes Lycksele lappmarksförsamling till Umeå landsförsamling och återfick sin självständighet först 1673. Den förste kyrkoherde som därefter tillsattes – och den förste präst som faktiskt bosatte sig i Lycksele – blev samen Olaus Stephani Graan, som antagligen kom från trakten. Han hade genomgått Skytteanska skolan i Lycksele och därefter fått sin teologiska utbildning vid Härnösands gymnasium. År 1657 blev Graan predikant och tillika skolmästare vid sin gamla skola i Lycksele, innan han alltså utnämndes till pastor i Lycksele lappmark.[6]
År 1674 bröts Sorsele församling ut, 17 mars 1815 bildades Stensele kapellförsamling), 29 september 1848 bildades Örträsks kapellförsamling (som bröts ut 1888) och 1 januari 1962 bröts Björksele församling ut ur Lycksele församling.
Den 1 januari 2006 inkorporerades Örträsks och Björksele församlingar i Lycksele församling.[4]
Lycksle församling har utgjort eget pastorat före 1617, mellan 27 september 1673 och 1675, mellan 3 oktober 1822 och 29 september 1848 och efter 10 augusti 1887 till en tidpunkt efter 1992 men före 1999. Församlingen har sedan mellan 11 februari 1617 och 1673 ingår i pastorat med Umeå landsförsamling och varit moderförsamling i pastorat med Sorsele församling mellan 1674 och 17 maj 1821, med Tärna församling mellan 1780 och 3 oktober 1822, med Stensele församling mellan 17 maj 1815 och 3 oktober 1822 och Örträsks församling mellan 29 september 1848 och 10 augusti 1887.[4] Församlingen ingick från en tidpunkt efter 1992 men före 1999 i ett pastorat Lycksele och Örträsk som från 1999 även omfattade Björksele församling. Från 2014 ingår församlingen i Södra Lapplands pastorat.[7]
Lycksele församling var mellan 1 maj 1923 och 1962 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Lycksele kbfd (242001 för delen i Lycksele landskommun och 248100 för delen i Lycksele stad) och Björksele kbfd (242002). Före 1971 var församlingen delad av kommungräns och därför hade den de två ovannämnda församlingskoder för landskommunen och staden.
Areal
Lycksele församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 4 651,4 kvadratkilometer, varav 4 382,9 kvadratkilometer land.[8]
Kyrkor
- Lycksele kyrka
- Forsdalakyrkan
- Norrängskyrkan
- Margaretakyrkan
- Björksele kyrka
- Örträsks kyrka
- Vänjaurbäcks kapell
- S:ta Anna Underjordskyrka
Se även
Referenser
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/248101000, läst: 17 juni 2018.
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.
- ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
- ^ ”Skatteverket:Sveriges församlingar genom tiderna”. http://www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna/forsamlingarl.4.18e1b10334ebe8bc80001216.html.
- ^ ”Västerbottens museum om Lycksele kyrkhistorik”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927033831/http://www.vasterbottensmuseum.se/oar/lycksele/kyrkhistorik.html.
- ^ Bygdén, Leonard (1923–1926). ”Lycksele”. Härnösands stifts herdaminne. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924103523/http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm. Läst 15 september 2009 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 48. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
| |||||||||||||
