1657
I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska 1657 och dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess inflytande på populärkulturen till dess roll i den globala ekonomin har 1657 varit ett återkommande och relevant ämne de senaste åren. Vi kommer att analysera hur 1657 har format våra sociala interaktioner och bidragit till utvecklingen av nya trender. Dessutom kommer vi att diskutera de utmaningar och möjligheter som 1657 erbjuder i den samtida världen, såväl som dess koppling till några av vår tids mest angelägna frågor. Genom ett mångfacetterat tillvägagångssätt försöker den här artikeln ge en heltäckande bild av 1657 och dess implikationer idag.
1657 (MDCLVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern. Sedan föregående år pågår Karl X Gustavs ryska krig.
Händelser
Januari
- 8 januari – Georg II Rákóczy av Siebenbürgen (Transsylvanien), angriper Polen med en stor här.
- 11 januari – Danzigborna bränner ner förstäderna till staden.
Februari
- 11 februari – Polackerna upphäver belägringen av Kraków.
- 23 februari – Den danska herredagen beviljar medel för krig mot Sverige.
- 27 februari – Svenskarna spränger dammarna utanför Danzig.
Mars
- 2 mars – En storbrand bryter ut i Edo som ödelägger staden och dödar tiotusetals invånare.[1]
- 12 mars – Karl X Gustav inleder ett resultatlöst krigståg mot södra Polen.
April
- 1 april – Karl X Gustavs här förenas med Rákóczys på 50.000 man.
- 12 april – Österrikarna innesluter det av svenskarna hållna Kraków.
Maj
- 6 maj – Svenskarna erövrar Brest-Litovsk från ryssarna.
- 13 maj – Svenskarna intar Brzesc.
- 14 maj – Polackerna genomför ett stort utfall från Danzig mot svenskarna.
- 22 maj – Österrike ansluter sig officiellt till Sveriges fiender och ingriper i polska kriget. Man skickar en ny här mot Kraków.
Juni
- 5 juni – Danmark förklarar Sverige krig.
- 7 juni – Danska förstärkningar från Själland kommer till redden utanför Danzig.
- 16 juni – Danskarna, under befäl av Bille, går in i det svenska Bremen och erövrar det.
- 20 juni – Karl X Gustav får reda på den danska krigsförklaringen.
- 23 juni – Svenska hären kan, utan att förlora ansiktet, lämna Polen och gå mot Danmark, varför den bryter upp från Thorn och tågar västerut.
Juli
- 2 juli – Svenska hären intågar i Stettin i Pommern.
- 8 juli
- Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Walk.
- Siebenbürgarna besegras av polackerna i slaget vid Jaworow.
- 18 juli – Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Ängelholm.
- 21 juli – Georg II Rákóczy sluter fred med Polen och lämnar kriget.
Augusti
- 1 augusti – Svenskarna försöker erövra ryssarnas huvudläger vid Lava, men misslyckas.
- 6 augusti – Svenskarna har återtagit Bremen från danskarna och börjar nu belägra det danska fästet Itzehoe.
- 10 augusti – Svenskarna erövrar Itzehoe. Samma dag påbörjar de en belägring av fästet Frederiksodde.
- 13 augusti – Svenskarna i Krakow kapitulerar för polackerna och österrikarna.
- 21 augusti – Ryssarna innesluter Riga.
- 31 augusti – Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Genevadsbro.
September
- 12–13 september – Sjöslaget vid Møen, mellan svenska och danska flottorna, slutar oavgjort.
- 17 september – Kurfursten av Brandenburg sluter stillestånd med polackerna.
- 27 september – Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Hjärtum.
Oktober
- 3 oktober – Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Kattarp.
- 24 oktober – Svenskarna stormar den danska fästningen Frederiksodde. Sedan denna är intagen kan de erövra hela Jylland.
November
- 5 november – Ett fredsavtal sluts mellan Brandenburg och Polen, varvid Brandenburg sluter sig till Sveriges fiender och kurfursten erkänns som herre till Ostpreussen.
- Slutet av november – En lokal gränsfred sluts mellan svenskarna och ryssarna i Kajana friherreskap.
December
- 10–11 december – Ryssarna erövrar Marienburg.
Okänt datum
- Carl Gustaf Wrangel blir ny svensk riksamiral.
- Norrmännen under general Iver Krebbe riktar ett anfall mot Västergötland. De drivs snart på flykten och får istället försvara Bohuslän mot svenskarna.
- Jämtland återtas tillfälligt av norrmännen under Jörgen Bielke.
- Före detta drottning Kristina vistas i Frankrike där hon börjar underhandla om Neapels krona.
- Johan Palmstruch öppnar Sveriges allra första affärsbank, Stockholm Banco.
- Sverige drabbas av pesten.
Födda
- 11 juli – Fredrik I av Preussen, kung av Preussen 1701–1713, kurfurste av Brandenburg 1688–1713.
- 12 november - Anna Dorothea av Sachsen-Weimar, regerande tysk abbedissa.
Avlidna
- 10 maj – Gustaf Horn, svensk greve, militär, fältmarskalk och riksråd, riksmarsk sedan 1653.
- 3 juni – William Harvey, brittisk vetenskapsman, upptäckare av blodomloppet 1628.
- 13 september – Jacob van Campen, nederländsk arkitekt och konstnär.
- 23 oktober – Erik Karlsson Gyllenstierna, svenskt riksråd.
- 5 december – Johan Axelsson Oxenstierna, svensk greve och statsman.
- 27 september – Olimpia Maidalchini, italiensk politiker
- Giuliano Finelli, italiensk skulptör.
- Orazio Torriani, italiensk barockarkitekt.
Referenser
Fotnoter
- ^ Travel Tokyo (läst 3 april 2011) Arkiverad 16 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1657.
