Jan Bergquist är ett tema som har fångat uppmärksamheten hos människor över hela världen. Sedan dess uppkomst har den skapat stort intresse och varit föremål för många debatter och diskussioner. Oavsett om det beror på dess relevans idag eller dess historiska genomslag, fortsätter Jan Bergquist att vara en fråga av stor betydelse för samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika dimensionerna av Jan Bergquist och dess inflytande på olika aspekter av våra liv. Från dess ursprung till dess inverkan på populärkulturen kommer vi att titta på hur Jan Bergquist har satt sin prägel på historien och hur den fortsätter att vara relevant idag.
| Jan Bergquist | |
| Född | Jan Olov Bergquist 31 juli 1942 Solna, Stockholms län, Sverige |
|---|---|
| Död | 9 december 1993 (51 år) Katarina församling, Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1966–1993 |
| IMDb SFDb | |
Jan Olov Bergquist, född 31 juli 1942 i Solna, död 9 december 1993 i Katarina församling i Stockholm, var en svensk regissör, skådespelare och dramatiker.
Jan Bergquist utbildade sig på Dramatens elevskola och var därefter verksam vid Stockholms stadsteater. Han gjorde också ett antal filmroller. Han debuterade som dramatiker på Stockholms stadsteater. 1969 skrev han i samarbete med Hans Bendrik pjäsen Ivar Kreugers svindlande affärer som både dramatiserade och debatterade historien om Ivar Kreugers kortlivade finansimperium. Sedan kom den nyskapande produktionen Buss på stan, där publiken faktiskt åkte buss på stan och fick sätta sig in i frågor om kommunalpolitik, stadsplanering och dylikt.
År 1975 gjorde han programserien i fem delar om Kroppen där han spelade den tvivlande grabben Kalle och den tålmodigt förklarande Janne. Senare gjorde han flera TV-produktioner, till exempel debattserien Ärligt talat 1984-1985. Han behandlade ämnen som lagstiftning, hälsovård och u-landsproblematik. Ett av hans sista projekt var Brysselpolka, som diskuterade europeiskt samarbete inför folkomröstningen om EU.
Jan Bergquist dog i hjärtinfarkt 1993 och är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1961 | Medverkande i danserna | Kung John (The Life and Death of King John) William Shakespeare |
Alf Sjöberg | Dramaten |
| De löjliga preciöserna (Les Précieuses Ridicules) Molière |
Bernhard Krook | Parkteatern | ||
| 1962 | Medverkande i danserna | Resan (Le voyage) Georges Schehadé |
Alf Sjöberg | Dramaten |
| Benoit | Ungdom i fjällen (Altitude 3.200) Julien Luchaire |
Rolf Carlsten | Dramaten | |
| Den tappre soldaten Svejk (Osudy dobrého vojáka Švejka za světové války) Jaroslav Hašek |
Åke Falck | Skansens friluftsteater | ||
| 1963 | Härolden Sören m. fl. |
Lax, lax, lerbak Alf Henrikson |
Carl Johan Ström | Stockholms stadsteater |
| 1964 | Luigi En herre m. fl. |
Han hade två pistoler med svarta och vita ögon (Aveva due pistole con gli occhi bianchi e neri) Dario Fo |
Hans Dahlin | Stockholms stadsteater |
| Mustafa Helmut |
Skärmarna (Les Paravents) Jean Genet |
Per Verner-Carlsson | Stockholms stadsteater | |
| Balbus, minister | Karusellen (The Apple Cart) George Bernard Shaw |
Georg Funkquist | Stockholms stadsteater | |
| Falskmyntar-Mattias | Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper) Kurt Weill och Bertolt Brecht |
Hans Dahlin | Stockholms stadsteater | |
| 1966 | En hotellgäst | Fruar på vift (Le dindon) Georges Feydeau |
Etienne Glaser | Stockholms stadsteater |
| 1967 | Medverkande | Viet Rock Megan Terry |
Sten Lonnert | Stockholms stadsteater |
| Poliskonstapeln | Leva som svin (Live Like Pigs) John Arden |
Sten Lonnert | Stockholms stadsteater | |
| 1968 | Georg | Jaktscener (Jagdszenen aus Niederbayern) Martin Sperr |
Ernst Günther | Stockholms stadsteater |
| 1969 | Latrintömmaren | Familjen Tot (Tóték) István Örkény |
Ernst Günther | Stockholms stadsteater |
|