Barnen i Höjden

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Barnen i Höjden och hur den har påverkat olika områden i samhället. Sedan dess uppkomst har Barnen i Höjden väckt stort intresse och genererat relevanta diskussioner kring dess betydelse. Genom historien har Barnen i Höjden varit en källa till studier och reflektion, och dess inflytande har markant präglat utvecklingen av olika discipliner. I denna mening är det relevant att analysera hur Barnen i Höjden har utvecklats över tid och vad dess roll har varit i att forma den verklighet vi lever i. Dessutom kommer vi att ta upp de olika perspektiven och åsikterna kring Barnen i Höjden, för att förstå dess verkliga dimension och omfattning. Genom en djup och objektiv analys försöker den här artikeln erbjuda en heltäckande vision av Barnen i Höjden och dess implikationer idag.

Barnen i Höjden
GenreAdventskalender
RegissörLeif Krantz
ManusLeif Krantz
Olle Mattson
Antal avsnitt25
Längd (per avsnitt)30 minuter
Antal säsonger1
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
Produktion
ProduktionsbolagSveriges Radio-TV
ProducentBarbro Francke
Mona Hanning
Sändning
OriginalkanalTV 1
Originalvisning30 november–24 december 1972
Bildformat4:3
StatusAvslutad
Kronologi
FöregångareBroster, Broster!
UppföljareTjong i baljan! (radio)
Mumindalen (tv)
Externa länkar
IMDb  SFDb

Barnen i höjden heter 1972 års adventskalender som sändes både i SR:s (under namnet När sagan blommade[1]) och Sveriges Radio-TV. Kalenderns första avsnitt sändes detta år redan den 30 november och serien hade alltså 25 avsnitt. För manus och regi stod Leif Krantz, som även gav ut historien om Barnen i Höjden som bok samma år under titeln Snucke på sexton (Snucke själv bodde på sextonde våningen). Detta var den sista kalender, som samsändes i både radio och tv. Från och med året därpå sändes olika kalendrar i de båda medierna.

Kalendern utgavs på DVD den 23 oktober 2013.[2]

Handling

Serien utspelar sig i ett 24 våningar högt höghus i betong och handlar om människorna som bodde där. Huvudpersonen Snucke bodde ensam med sin mamma som var hårfrisörska – faderns roll inskränkte sig till att betala underhåll varje månad. Snucke utforskade en våning i taget med början på bottenvåningen och rörde sig uppåt. Stämningen i huset Höjden var dålig till en början, eftersom nästan alla var nyinflyttade och det rådde stor misstro mellan grannarna. Dock blev de boende alltmer vänner ju närmare julen kom.[3]

Papperskalender

Själva kalendern detta år utformades av Torsten "Totte" Bergentz och var i byggsats som kunde byggas upp med klister och tejp till en modell av ett höghus där vissa av fönstren var luckor. Huset hade två olika färger på varsin sida, gul och blå. Den gula sidan kallades för "Snuckes hus" och den blå för "Mårtens hus", så att folk kunde skilja på vilken som var TV:s kalender och vilken som var radions.[4]

Mottagande

Eftersom vissa i huset inte hade råd att fira jul debatterades så kallad "vänstervridning".[5]

Serien väckte rabalder och anklagelser om att den inte innehöll någon julstämning, utan bara fick folk att bli deprimerade av den värld som karaktärerna levde i.

Medverkande

Referenser

Fotnoter

  1. ^ Sveriges Radio läst 2020-08
  2. ^ ”Barnen i Höjden | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002958289. Läst 7 februari 2023. 
  3. ^ Jan Gradvall (1996). TV! Nedslag i Sveriges Televisions historia. Stockholm: Sveriges Radios förlag. ISBN 91-522-1780-9 
  4. ^ Cabot, Caroline (2020). Julkalendern genom tiderna. ISBN 978-91-7795-389-0. OCLC 1237997582. https://www.worldcat.org/oclc/1237997582. Läst 7 februari 2023 
  5. ^ När Var Hur 1999. DN 
v • r
Sveriges Radios julkalender
1950-talet
1960-talet
1970-talet
Regnbågslandet (1970) • Broster Broster (1971) • När sagan blommade (1972) • Tjong i baljan! (1973) • Frida och farfar (1974) • Albert och Evelina (1975) • Gumman som blev liten som en tesked (1976, repris från 1967) • Tomtar på loftet (1977) • Sagor från Blåbärsberget (1978) • Gammelfarmors chiffonjé (1979)
1980-talet
1990-talet
2000-talet
2010-talet
De vilda helgonen (2010) • Allt du önskar (2011) • Siri och ishavspiraterna (2012) • Alla barnen firar jul (2013) • High Tower (2014) • Månsaråttan (2015) • Lyckoborgen (2016) • Marvinter (2017) • Tonje i Glimmerdalen (2018) • Biggest Bang (2019)
2020-talet