I den moderna världen har Alf Henrikson tagit en avgörande roll i det samtida samhället. Oavsett om det är inom teknik, politik, kultur eller miljö har Alf Henrikson blivit ett ämne av stor relevans och debatt. Från sitt ursprung till dess nuvarande genomslagskraft har Alf Henrikson väckt intresse hos akademiker, forskare, opinionsbildare och vanliga medborgare. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Alf Henrikson, och analysera dess implikationer, utmaningar och möjliga lösningar. Följ med oss på denna upptäcktsresa och reflektion om Alf Henrikson!
Alf Henrikson föddes i Huskvarna, som då tillhörde Hakarps församling, till vapenarbetaren Arvid Henrikson och Linnea, född Jönsson. Han var bror till grafikern Stig Henrikson.
År 1925 tog han studentexamen i Jönköping och arbetade därefter som journalist och poet. Han gifte sig 1931 med Ebba Alfrida Kristina Weck, född 1907. I oktober 1933 föddes sonen Kjell Alfred Stig. De bodde då på Norr Mälarstrand i Stockholm vägg i vägg med Birger och Kajsa Lundquist. Efter en kort tid på Erik Dahlbergsgatan på Gärdet inköptes villan Hasselbergsvägen 14 i Södra Ängby. Där föddes 1938 andre sonen Lars Arvid, och där levde och verkade Alf Henrikson till sin död 1995. Han är begravd på Huskvarna kyrkogård.
Verk
Henrikson debuterade 1927 med diktsamlingen Jazzrytm. I handeln är fortfarande framför allt hans historiska essäsamlingar och kåserier populära, och Hexikon (1981) har utkommit i flera nya tryck och omarbetningar. I åtskilliga verk från 1940- och 1950-talen samarbetade Henrikson med tecknaren Birger Lundquist och senare med tecknaren och författaren Björn Berg. Lundquist och Berg var båda kollegor med Henrikson på Dagens Nyheter, och många av de gemensamma böckerna hade ursprung i artiklar eller verser från tidningen. Hans dikter har tonsatts av bland annat Arne Ljusberg, som på lp:n Arne Ljusberg föredrar Alf Henrikson (1982) samlat en del av dessa tonsättningar.
Även mat var ett återkommande tema i Henriksons verk, och han var en av de sjudderton i Gastronomiska akademien. Vid omkring 80 års ålder påbörjade Henrikson A–Ö: En uppslagsbok (1990–1995, 21 vol.), ett eget uppslagsverk på nästan 1800 sidor.
Bibliografi
Jazzrytm: dikter (Stockholm: Bonniers, 1927)
Tjuvgods: dikter (Stockholm: Tiden, 1928)
Bönekvarn: svit (Stockholm: Bonniers, 1930)
Resa till Amerika: lyriskt spel i tre akter, musik Hilding Rosenberg (Stockholm: Bonniers, 1932)
Moralitet vid en stenkross: revy i två avdelningar, musik Eduard Rudolf Hladisch (Stockholm: Bonniers, 1937)
Den stora frågan: pjäs i två avdelningar, tills. m. Staffan Tjerneld (Stockholm: Bonniers, 1943)
En samling folk, tills. m. Birger Lundquist (Stockholm: Norstedts, 1943)
Vers (Stockholm: Bonniers, 1945)
Lax, lax lerbak: ett Stockholmsspel, ill. Birger Lundquist (Stockholm: Bonniers, 1948)
Vägen genom A, ill. Birger Lundquist (Stockholm: Ehlins, 1949)
I Skåne med Linné: en resa tvåhundra år senare, ill. Birger Lundquist (Stockholm: Bonniers, 1949)
Eriksgata, ill. Birger Lundquist (Stockholm: Bonniers, 1950)
Familjebåten: om kanalfärder i Europa, ill. Björn Berg (Stockholm: Bonniers, 1953)
Glam: teckningar och vers året runt, ill. Birger Lundquist (Stockholm: Bonniers, 1956)
Resa i antiken, ill. Stig Henriksson (Stockholm: AWE/Gebers, 1956)
Kineser: kinesiska dikter, övers. tills. m. Hwang Tsu-yü, ill. Birger Lundquist (Stockholm: Bonniers, 1945)
Arthur Koestler: Skymningsbaren: en eskapad i fyra akter (Twilight Bar), övers. Sven Barthel, verserna tolkade av Alf Henrikson (Stockholm: Tiden, 1946)
Hwang Tsu-Yü: Det blommande granatäppelträdet: en kinesisk familjs historia, övers. fr. manuskriptet av Stig Henrikson, dikterna övers. av Alf Henrikson (Stockholm: Norstedts, 1948)
Konfucius, Samtalen med Konfucius, övers. tills. m. Hwang Tsu-Yü, ill. Birger Lundquist (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1949)