Civil olydnad

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Civil olydnad i detalj, och ta upp dess olika aspekter och perspektiv från en holistisk syn. Civil olydnad är ett ämne av stor relevans idag, vilket har genererat omfattande debatt och intresse inom olika områden. Under de kommande raderna kommer vi att analysera den historiska bakgrunden för Civil olydnad, dess inverkan på det samtida samhället, såväl som de möjliga framtida implikationer det kan få. Vi kommer att fördjupa oss i dess djupaste aspekter, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av Civil olydnad, vilket gör att våra läsare kan få en större förståelse och perspektiv på detta mycket relevanta ämne.

För punkgruppen, se Civil Olydnad (band). För essän, se Civil olydnad (essä).
Vid civil olydnad är det vanligt att stödja fotfolket på "motståndarsidan". Här har poliser fått blommor av demonstranter. I de fall det är olagligt och utan våld tillhör demonstration civil olydnad.

Civil olydnad är en metod för samhällsförändring. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag, myndighetsbeslut eller social norm samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen.

Kända företrädare för civil olydnad är bland andra Mahatma Gandhi, Henry David Thoreau, Martin Luther King, Barbara Deming, Philip Berrigan och Rosa Parks. Gemensamt för dessa personer är att icke-våld är en del av hur de praktiserar civil olydnad.

Kännetecknen

Svensk Ordbok beskriver civil olydnad som ett "lagbrott under hän­visning till moraliska principer som man an­ser stå över gällande lag: kampanj­ledaren manade till protester och civil olydnad för att få premiär­ministern att av­gå."

Den amerikanska förebilden för begreppet civil olydnad anses ha myntats av den amerikanske författaren och skattevägraren Henry David Thoreau i essän Civil olydnad 1849.

Syftet med civil olydnad är, förutom den direkta effekten av aktivismen eller vägran, att utmana den lydnad som möjliggör det förtryck, den orättvisa eller det missförhållande som olydnaden vänder sig mot. Genom att aktivisterna tar konsekvenserna av sina handlingar undergrävs i vissa fall den kollektiva rädslan för straff som övermakten vill upprätthålla, och som normalt leder till lydnad.

Enligt Greenpeace har civil olydnad fyra grundprinciper: Inget våld, ingen skadegörelse, öppenhet och ansvarstagande.

Statens Offentliga Utredningar, SOU 1999:101 Olydiga medborgare, utreder civil olydnad. Utredningen kommer fram till att civil olydnad "kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin".

I boken Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring av Klaus Engell-Nielsen, Annika Spalde och Pelle Strindlund hävdar författarna att civil olydnad har använts av svenska folkrörelser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel när den tidiga arbetarrörelsen skapade strejkrätten genom att gå ut i strejk trots att det var i strid med gällande svensk lag.

Historia

Civil olydnad skildrades tidigt i Antigone av Sofokles, där Antigone trotsar kung Kreons förbud och begraver sin bror. Därmed följer hon sitt samvete, snarare än lagen.

På 1500-talet förespråkade Étienne de La Boétie icke-samarbete som en form av fredlig protest. Under den Ärorika revolutionen 1688 växte en praxis där människor öppet bröt mot lagar de ansåg illegitima och accepterade straffen.

Efter Peterloomassakern skrev Percy Shelley dikten The Mask of Anarchy 1819, vilken inspirerade både Henry David Thoreau, vars essä Civil olydnad (1849) fick stor betydelse, och Gandhis icke-våldsliga motstånd.

I USA använde minoritetsgrupper civil olydnad mot diskriminerande lagar på 1800-talet. På Irland bojkottades godsägare under Landkriget 1879. Egypten såg en stor rörelse 1919 under Zaghloul Pasha.

Civil olydnad har spelat en central roll i Indiens självständighetsrörelse, medborgarrättsrörelsen i USA, Sovjetunionens fall och kampen mot apartheidregimen i Sydafrika. Mer nyligen har civil olydnad använts i Rosenrevolutionen i Georgien 2003, Orangea revolutionen i Ukraina 2004, Euromajdan 2013–2014 och protesterna i Belarus 2020–2021, bland många andra rörelser världen över.

Civil olydnad i Sverige

En sittaktion är ett exempel på civil olydnad, här i syfte att stoppa en nynazistisk demonstration. Foto från Leipzig 2004.

Vanliga syften till civil olydnad i Sverige idag är att intervenera i omstridda statliga eller kommunala projekt, i företagsverksamheter eller att få till stånd genomgripande samhällsförändringar, så kallad ickevåldsrevolution.

Exempel på civil olydnad

Se även

Källor

  1. ^ ”Om civil olydnad”. Lunds universitet. 1 april 2006. https://www.lu.se/lup/publication/1563107. Läst 29 mars 2024. 
  2. ^ ”En rättsfilosofisk diskussion om legitimitet”. Lunds universitet. 1 april 2020. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9034571&fileOId=9038498. Läst 20 mars 2024. 
  3. ^ ”Om civil olydnad och aktivism”. Sveriges Advokatsamfund. 1 april 2022. https://www.advokaten.se/tidigare-nummer/2022/nr-4-2022-argang-88/om-civil-olydnad-och-aktivism/. Läst 20 mars 2024. 
  4. ^ ”Olydnad”. Svenska Akademien. 1 april 2021. https://svenska.se/tre/?sok=olydnad&pz=1. Läst 20 mars 2024. 
  5. ^ Greenpeace. ”Civil olydnad”. http://www.greenpeace.org/sweden/se/om-oss/Varderingar-och-kannetecken/Civil-olydnad/. Läst 15 september 2015. 
  6. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (1 januari 1999). ”Olydiga medborgare? Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/1999/01/sou-1999101/. Läst 9 juni 2015. 
  7. ^ ”Antigones vägran är vårt dilemma”. Arbetaren. 24 oktober 2014. https://www.arbetaren.se/2014/10/24/antigones-vagran-ar-vart-dilemma/. Läst 28 februari 2025. 
  8. ^ ”DEBATT: Extinction Rebellion: “För ingen älskar budbäraren som kommer med dåliga nyheter””. Dala-Demokraten. 11 januari 2024. https://www.dalademokraten.se/2024-01-11/extinction-rebellion-for-ingen-alskar-budbararen-som-kommer-med-daliga-nyheter/. Läst 28 februari 2025. 
  9. ^ ”La Boétie argues that tyranny will collapse if enough people refuse to cooperate and withdraw their moral support to it (1576) | Online Library of Liberty”. oll.libertyfund.org. https://oll.libertyfund.org/quotes/la-boetie-argues-that-tyranny-will-collapse-if-enough-people-refuse-to-cooperate-and-withdraw-their-moral-support-to-it-1576. Läst 28 februari 2025. 
  10. ^ Ashton Nichols (1994). ”Liberationist Sexuality and Nonviolent Resistance: The Legacy of Blake and Shelley in Morris's News From Nowhere”. The Journal of William Morris Studies (JWMS) (The William Morris Society UK) 10 (4): sid. 20-27. Arkiverad från originalet den 5 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110105232938/http://www.morrissociety.org/JWMS/SP94.10.4.Nichols.pdf. Läst 28 februari 2025. 
  11. ^ ”Britannica Money” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/money/Charles-Cunningham-Boycott. Läst 28 februari 2025. 
  12. ^ Nick Maxwell (25 februari 2013). ”Captain Boycott: man and myth” (på amerikansk engelska). History Ireland. https://historyireland.com/captain-boycott-man-and-myth/. Läst 28 februari 2025. 
  13. ^ Bel Trew (25 januari 2013). ”The People's Republic: the rise of civil disobedience in Egypt” (på amerikansk engelska). New Statesman. https://www.newstatesman.com/world/2013/01/peoples-republic-rise-civil-disobedience-egypt. Läst 28 februari 2025. 
  14. ^ Arkiverad 13 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. arkiverad från originalet

Vidare läsning