Antigone
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Antigone ur olika perspektiv, med syftet att fördjupa oss i dess betydelse och relevans idag. Antigone är ett ämne som väckt stort intresse inom olika områden, genererat debatt och reflektion i samhället. Längs dessa linjer kommer vi att analysera de olika dimensionerna av Antigone, vilket ger läsaren en bred och komplett vision av detta ämne. Från dess historiska ursprung till dess inverkan på nuet, genom dess implikationer i den sociala, ekonomiska och kulturella sfären, försöker denna artikel ge en heltäckande titt på Antigone och dess inflytande i den nuvarande världen.
- För andra betydelser, se Antigone (olika betydelser).
Målning av Frederic Leighton.
Antigone, Αντιγόνη, av grekiskans ἀντί, anti, "mot", och γονή, gone, "födelse", "föräldraskap", var i den grekiska mytologin dotter till kung Oidipus, kungen i Thebe, och dennes moder och hustru Iokaste.
När Oidipus stuckit ut sina ögon efter att ha upptäckt sina omedvetna brott, föredrog Antigone enligt Euripides att följa med och leda sin blinde far framför att stanna i Thebe hos sin trolovade Haimon, Kreons son. Efter sin faders död återvände hon till Thebe. Då hennes bröder, Eteokles och Polyneikes, hade stupat i envig med varandra förbjöd den nye härskaren i Thebe, Kreon, vid dödsstraff att begrava Polyneikes eftersom denne hade varit sin fädernestads fiende. Antigone trotsade förbudet och begravde sin broder. Hon dömdes för detta till döden och stängdes levande in i ett gravvalv där hon begick självmord. Även Haimon tog därefter sitt liv.
Ett av Sofokles mest berömda sorgespel bär Antigones namn.
Se även
Referenser
- ^ Söderbäck, Fanny, ed. Feminist Readings of Antigone. New York: SUNY Press, 2010. ISBN 978-1-4384-3278-6
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Antigone.
